Hör på tv om ridklubben i södra Sverige som tvingats ställa in stora ponnytävlingar på grund av hot från ponnyföräldrar!

Mina barn och andras ungar - det gäller ju i alla lägen MEN föräldrar till tävlande ponnyungar kan tydligen uppvisa beteenden som får en att tänka på bikes som ballat ur.

Nog har jag stått ringside vid ponnytävlingar och hört ungar som härjat med föräldrar och föräldrar som haft ett tonläge som inte är lämpligt för en förebild. Och ungar som fritt fått härja med småhästarna utan ingripande från föräldrar. Morsor och farsor som bett domare fara åt fander, ja, det är liknade exempel från fotbollsvärlden.

Visst ska man låta adrenalinet flöda, visst ska man heja på men vad är det för fel i världen när livets frustration går ut över omvärlden? För det kan väl ändå inte vara så att gapa och skrika, hota och bråka är ett naturligt beteende hos föräldrar med sportande barn?

MEN att det skulle gå så mycket åt fanders att hot och trakasserier får sådana proportioner att arrangören inte vågar fullfölja en planerad tävling - det trodde jag aldrig.

BU! Ponnyföräldrar som beter sig som Hells Ponnies...