KERSTIN KEMLÉNs gamla blogg

 om bl a HHBB-huvudlag, beteendestörningar hos travhäst, bråkiga hästar och skarpa bett

  

HOVBLOGGEN  om hästfötter

Ämnesområdet Applied Equine Podiatry (AEP) kan ses som FOTVÅRD FÖR HÄST.

2008 - började distansstudier vid Intitute of Applied  Equine Podiatry, USA - hade starthästar i stallet

2010 - tentade AEP-teorin motsvarande en hovslagarutbildning med inriktning mot hästfotens hanteringa av rörelseenergin - energetics. Viktigt att förstå för oss som håller på med travhästar.

2011 - mötte australiensiska forskare från Brumby Research Center (brumies, tamhästar som varit frilevande i 30-40 generationer) som visade hur hästfötter anpassar sig till miljön där de trampar. Mycket intressant och förklarar mycket kring hovar, skor och underlag för den som håller på med trav! Jag börjar föreläsa om hovkapseln och vad som sker inuti den när hästen är i rörelse.

2013 - examen i praktisk AEP - DAEP Diploma Applied Equine Podiatry - efter ett flertal praktiska kurser i Frankrike, Sverige och England. Föreläser/dissekerar - relationen mellan hovkapsel och köttthoven inuti. 

2014 - via kontakter på Luleå tekniska universitet tas ett hovstimuleringsmaterial fram.

2014 - 2015 - fördjupningskurser i England  och Frankrike. Genomfört datainsamling (med digital rörelseanalys) till amerikansk studie genomförd på ett stort antal hästar i Frankrike.

2015 - via kontakter på Luleå tekniska universitet föreslogs stimuleringsmaterial för skodda travhästar som startar barfota och nöter bakhovarna snett.

2016 - Stimuleringsmmaterialet testas på linjegångare och hästar med konstitutionen" toe out" bak.

2016 - inleder samverkan med Ergo Shape, Skellefteå, som utvecklar skoriktningsverktyg och hovstöd.  Man ska låta hästen vila munnen, själv vila rygg och öron när man tar hand om hästens hovar. 

 

 Hovkapseln är ett EARLY WARNING SYSTEM

Den här bloggen handlar om nyttan av att kunna läsa av en fot.

Håller kurser för er som vill lära er läsa hästens hovkapslar!

 

Föreläsning HOVKAPSELNS INRE - med Kerstin Kemlén

16 april 2016,  Boden  kl. 13.00 - 16.30

 

VÄLKOMMEN

 

till en introduktionsföreläsning om hästens fötter - hovkapseln och kötthoven som finns där innanför. Föreläsare Kerstin Kemlén.

Vi tittar och känner på hovkapselns delar, diskuterar varför strålen ser ut som den gör - varför hovväggens sammansättning och funktion varierar på olika delar av hoven.

 

Ni får känna på kötthoven, jag visar hur hovkapseln skyddar kötthoven och hur kötthoven skyddar hovbenet, ni får en uppfattning om hur det ser ut där sömmen slås in och vad som händer vid ett sömstick. Hur man kan bedöma sulors tjocklek och vilken funktion hovkapselns olika delar har och hur delarna samverkar. 

Vi kommer även in på medial/lateral, dorsal/palmar och dostal/proximal balans och vad som inträfffar om hästen är hög i trakten, har en högre hov, understucken trakt, kapad tå, om ena trakten är lägre än den andra när en sko ska läggas på etc etc.Hur påverkas rörelsemönster? Hur  problem utvecklas p g a obalanser - fysiologisk sekvensiering, "dynamic equilibrium"

 

FÖRELÄSNINGENS MÅL

är att skapa förståelse för hur hovkapseln fungerar och ge en förklaringsmodell som hjälper hästägare att reagera på tidiga avvikelser. Inledning till ett stort ämnesområde som kan utveckla din förmåga att läsa av hovkapseln och analysera fram vad som sker/har skett. 

 

PRIS: 700 kr/ pers

Begränsat antal platser:

Ring 070-254 32 61

Bindande anmälan

 

 

 

 

 

 

Trampskada - kom ihåg lista

 

gammalt trampgammalt tramp

När hästen fått ett djupt tramp genom kronrand och hovvägg - stanna upp ett ögonblick och tänk på att:

  • naturens design är genomtänkt - hovar och hästben är skapade för att tåla kollisioner med marknära miljöer som vassa stenar, kvistar etc. Läkningsförmågan är fantastisk!
  • smärta är kroppens stoppljus  smärta är en signal avsedd att bromsa upp vissa rörelser under det akuta stadiet för att ge kroppen möjlighet att starta läkningsprocessen - respektera smärtan så läker det fortare
  • mikroorganismer inget problem för frisk häst - hästen  trampar omkring bland svampar och bakterier som inte orsakar skada på en frisk hovkapsel
  • skada på hovkapsel - dörren öppnas för svampar och bakterier som får näring och "logi" i sår, sprickor, död vävnad, blodkoagel osv.
  • fukt, dynga och hålrum  - svampar och bakterier frodas i miljöer som ger dem husrum och nära till näring och dött material.
  • mikroorganismer i symbios - bakterier och svampar bryter ner hovkapselns protein och kollagenstrukturer och lever av död vävnad. Bakterier förökas via delning och svamparna via porer.
  • den enes död blir den andres bröd - när desinfektions-medlet dödat bakterier ligger "liken" kvar och då får svamparna mera mat.

 

Val av desinfektionsmedel viktigt!

OM- du använder desinfektionsmedel som INTE är vävnadsvänligt  skadas omgivande frisk vävnad samtidigt som medlet dödar mängder av bakterier vilket gör att svampar och nästa generation av bakterier får tillgång till ännu mera skadad vävnad vilket ger massor av käk.

OM - du använder ett vävnadsvänligt bakteriedödande desinfektionsmedel resulterar det i att det bara är bakterier du dräper. Svamparna i området jublar av förtjusning när de ensamma får tillgång till mängder av dött material.

 

  • Använd vävnadsvänliga desinfektionsmedel
  • Välj desinfektionsmedel som dödar bakterier, svampar och svampsporer - ex Sanogene
  • Håll området torrt och luftigt
  • Håll sårkanter mjuka - med ex aloevera
  • Begränsa djupa fuktiga sprickor och hålrum

 

Sanogene hittar du här: http://www.hovbalans.com/

Hovbild på gammal dåligt läkt trampskada på död häst (fotograf Kerstin Kemlén).

 

/K

 

 

 

Hovstöd - när ryggen behöver vila

 

 

 

 

 

 

Efter en skada 2011 fick jag stora besvär i korsbenet och kunde bitvis knappt röra mig. Hade 5 hästar i stallet som skulle tränas, skos och balanseras. Det var i samband med det som jag verkligen förstod nyttan med att använda hovstöd. 

Använde hovstöd under rehabiliteringen och när jag blev bättre fick det fortsätta att hänga med. Upptäckte att arbete kring hovar verkligen blev lättare för mig och det blev lättare även för hästarna som skulle hålla upp fötterna eftersom benet vilade på en punkt som förblev stilla. De behövde inte hantera balansen när jag rörde mig med deras ben mellan knäna eller i famnen, sträckte mig efter verktyg eller flyttade tyngdpunkten.

Tänk att man behövde bli klen innan man fattade nyttan...

Har använt hovstöd i flera år nu och uppskattar hjälpmedlet mer och mer.

Nu är 2016 är jag återförsäljare av Ergo Shape hovstöd som ligger bra i pris - januari 2016 kostar 1500 inkl moms. 

 

Ring mig 070-254 32 61 om du vill beställa!

 

Applied Equine Podiatry - en utveckling av det gamla hovslagaryrket enl amerikanska veterinärer - PRESSRELEASE!

PRESSRELEASE från USA

(Jag rödmarkerar det intressanta!)

Veterinary Board states Equine Podiatry is an Evolution of the Farrier practice.

A Graduate of the Institute of Applied Equine Podiatry stands up for her right to practice her profession.

 

 Hartford Ct.

April 25 2013:

 Department of Public Health passes down decision to dismiss all charges against Chris Huppe, DAEP (Degreed Applied Equine Podiatrist) concerning her practice of Equine Podiatry.

 

On December 20, 2012

the Department of Public Health filed charges, with the Connecticut Board of Veterinary Medicine against Christine Huppe. The charges allege that Chris Huppe by holding herself out as being capable of performing and actually performing equine podiatry, was practicing veterinary medicine, although she does knothole a license to practice veterinary medicine.

 

On February 20, 2013,

the Veterinary Medicine Board held an administrative hearing regarding the charges being held against Chris Huppe. All parties availed themselves of the opportunity to present witnesses and arguments, all board members received copies of the entire record. The Board’s decision was based entirely on the record and the Board’s specialized, professional knowledge in evaluating the evidence.

The Allegations were that Chris Huppe, DAEP in or around 2011 and/or 2012 practiced veterinary medicine in that she performed and/or held herself out as being able to perform Equine Podiatry. The act constituted a violation of the Connecticut General Statutes regarding the practice of veterinary medicine.

The Boards Findings: The practice of Equine Podiatry is not the practice of veterinary medicine.

  1. Equine Podiatry is an evolutionary branch, or subset, of the traditional farrier profession, which made and installed metal shoes on horses.
  2. The practice of Equine Podiatry is different from the practice of veterinary medicine
  3. Because Equine Podiatry is not regulated, Chris Huppe, DAEP did not need a license to practice as an Equine Podiatrist.

Pursuant to the Veterinary Medicine Board’s findings, the State of Connecticut passed down a decision to dismiss all charges against Chris Huppe, DAEP.  The Board of Veterinary Medicine also established that Equine Podiatry is an Evolution of the centuries-old farrier profession.

 

 

Comments from K.C. & Robyn La Pierre Co-Founders of the Institute of Applied Equine Podiatry.

We are pleased with the Board’s findings and are grateful for the efforts set forth by Chris Huppe in standing up for her rights to practice Applied Equine Podiatry. Chris Huppe presented evidence that included the principles and philosophies of Applied Equine Podiatry as set forth by the Institute, the Institute’s code of ethics, and a concise description of the Institute’s curriculum. Her testimony and the evidence that she presented prompted the Board of Veterinary Medicine to clearly define the scope of Equine Podiatry. The Board found her testimony to be credible and the evidence she presented made it clear that she did not work beyond the scope of an equine podiatrist.

Chris Huppe, DAEP is a dedicated Applied Equine Podiatrist who has continued to support the practice of Applied Equine Podiatry. After meeting the requirements for achieving a diploma in Applied Equine Podiatry from the Institute, Chris continues her education as a student enrolled in our advanced level program. She is also working towards becoming an IAEP licensed Instructor. Chris Huppe exemplifies the dedication and skill all of our active graduates possess. She, like all of our active graduates are helping to improve the quality of life of today’s horse. Chris Huppe is a true professional and by her standing up for her rights to practice Applied Equine Podiatry she has set president in establishing Applied Equine Podiatry as a viable alternative to the traditional farrier practice.

For further information on Applied Equine Podiatry and the Institute of Applied Equine Podiatry visit our website at www.appliedequinepodiatry.org

 

 

Hovskada jämställd med senskada?

Kan man jämställa en senskada med en hovskada? Är en hovskada lika allvarlig och behöver lika stor uppmärksamhet som exempelvis ett gaffelband?

Mitt svar - ( efter att i fem år djupdykt i hästfötter inom ämnesområdet Applied Equine Podiatry, fotvård för häst) - är att vi kanske borde tänka om lite. Kanske vi ska avsätta tid för att läka en skadad hov med lika stort allvar som vi hanterar gaffelbandsvarningar och pilbågar på böjsenor?

Det finns ett stort OM och MEN som förvirrar våra hjärnor och vårt beslutsfattande kring just fötter... "så har man alltid gjort..."

Det är helt naturligt och självklart att dra stopp i maskineriet om en varning på ett gaffelband uppstår. Vi fattar att hästen inte kan prestera. Gaffelbandets struktur är skadad och dess funktion kraftigt decimerad. Vi vet också att nästa start bygger på att konvalecensperioden givit positivt resultat vilket betyder att FUNKTION + STRUKTUR i gaffelbandet åter uppfyller kraven för att kunna PRESTERA.

OM vi inte tar skadan på allvar kommer det skadade gaffelbandet att vara en orsak till hästens bristande ANVÄNDBARHET (tävla) under lång tid framöver. Sånt här VET VI!

När det gäller fötter så går det att med en skos hjälp upprättahålla hästens ANVÄNDBARHET (tävla) trots att en STRUKTUR är skadad (ex infektion i strålen) och fotens FUNKTION därmed försämrad. När vi tar av skon så finns det inget längre som håller ihop foten. OM man under en längre tid ej åtgärdat ex en infektion i en stråle så har den infektionen tillåtits sprida sig vidare i foten och fler och fler strukturer skadas. Utan skor är den hästen mer än lovligt ömfotad. Vi uppfattar inte det som en "skada" som gör att hästen inte skulle kunna starta, att den tappar ANVÄNDBARHET. Vi bara konstaterar och kanske vi utrustar hästen med sulor eller något annat som passar. Vi tänker inte på vilken FUNKTION strålen har för en häst som ska prestera. Vi kanske inte ens upptäckt att strålen är infekterad - vi har sett symptom (ömfotad) och insett problemet (felar, tassar, kort i steget ) att nåt måste göras för att hästen ska kunna träna/tävla. Vi löser problemet och hjälper hästen med skoning MEN själva grundorsaken finns fortfarande kvar (ex infektion i strålen) och fortsätter att underminerar foten.

OM vi inte tar en hovskada på allvar så kommer hoven att vara en orsak till hästens bristande ANVÄNDBARHET och PRESTANDA.

Genom århundraden har olika hovbeslag utvecklats och använts för att stötta upp skadad struktur i syfte att kunna fortsätta använda hästen trots att den är skadad (i fötterna). Men det är väl bra?  Nja, kortsiktigt funkar det men i det långa loppet dyker det upp nya problem, både i fötterna men även på helt andra ställen. Hovskadan finns kvar när skon tas bort. Den har försämrats av att inte bli åtgärdad och vi kanske tycker att hästen har dåliga fötter. 

Att åtgärda skadad hovstruktur och tappad funktionalitet genom beslag är lika konstig tanke som att ge fan i att behandla ett gaffelband och sätta på stödskenor under gamascherna till nästa start....

"Hans morsa hade också dåliga fötter"

Vi har över 350 000 hästar i Sverige. Någon har gjort en beräkning som bygger på att hästar lever i snitt 15 år. Det innebär - teoretiskt - att över 20 000 hästar avslutar sina liv varje år.

När avräkningspriset på hästkött sjönk, sjönk även antalet hästar vars kroppar gick till livsmedelsproduktion. Allt fler hästar gick till destruktion - kropparna blev nermalda till fetter, kött- och benmjöl. Andra hästar blev nedgrävda efter ansökan hos länsstyrelsen. Men någonting hände när hästremering blev en möjlig lösning. Allt fler hästar kremeras.

När hästar går till livsmedelsproduktion så hör benen till "slaktbiprodukter" - sånt som blir över och som måste destrueras. Dessa ben är också en kunskapskälla. Hästar som slaktas kan vara skadade men ej sjuka. Det går att utläsa en helt del av hovkapslarna - en berättelse om hästens sista 8-12 månader i livet.

Förr i tiden sköt upptäcksresande ihjäl alla djur de ville veta mera om. Ett makabert sätt att samla kunskap på.  Sånt förekommer även i dag men  med samhällets goda minne:

I Australien finns vildhästar - brumbies - som konkurrerar med betet med boskap, får och kameler. Hästarna är duktiga på att ta för sig och den australiensiska statem decimerar därför vildhäststammen rejält varje år. Helikoptrar med skyttar mejar ner flockar och i en efterföljande helikopter finns djurskyddet och veterinärer som ser till att hästarna verkligen är döda.

Forskare har ur dessa mängder av döda hästar möjlighet att samla in kunskap som vi kan ha nytta av. Vi själva får nöja oss med hästfötter från slakterier.

 

I dagarna har travtränare Stefan Melander haft djurskyddet på besök. Fölmärrar visade sig ha förvuxna hovar och saknade tak över huvudet i geggiga hagar. OM Stefan Melander visste vad hästforskarna i Australien lagt märke till så hade han kanske fixat en lösning för länge sedan:

Det har visat sig att stoet kopierar sina fötter till sitt foster därför att fölet som nyfött ska ha fotstrukturer som motsvarar den miljö den föds till. Mjukt geggigt underlag ger utflutna fötter som är förberedda för mjukt underlag. En travbana anses inte vara tävlingsbar om den är som typiska svenska gegghagar. Fölungarna får kopior av morsans gummistövlar när de egentligen behöver gympadojor....

"Han har problem med hovsprickor - har ärvt morsans dåliga fötter!"

Tänk om hans morsa hade en bättre livsmiljö för fötterna ...

KURS i Applied Equine Podiatry

i Boden juni 2013

Kursledare KC La Pierre

KURS i Applied Equine Podiatry i Boden i juni 2013

5 dagars kurs med KC La Pierre.

Första dagarna är djupdykning i hur hästens fötter reagerar på stimuli och hur fotens olika delar tillsammans tar emot, samlar ihop och återanvänder rörelseenergin från mötet med marken, nedtrampet då hela vikten bärs upp på benet och sist när trakten lättar och röresleenergin släpps lös och foten rullar över.

 

Varför är de olika strukturerna designade som de är? Varför ser fotens delar olika ut? Varför består delarna av olika material? Vilka egenskaper har de olika materialen och varför? Vilka funktioner har de olika delarna och på vilket vis påverkar detta hovens prestanda? Massor av viktig kunskap om en fot i rörelse och hur den stimuleras till tillväxt.

 

Därefter följer användbarhetsbedömningar på kadaverfötter  - Hur ser respektive struktur ut? Hur ser dagshälsan ut på strukturen? Vad kan den strukturen prestera idag - fungerar den som den ska? Allt läggs ihop till en bedömning av användbarheten på den foten - går hästen att rida på med eller utan skor? Kan hästen starta barfota med en sån bakfot utan att det blir negativa konsekvenser längre fram? Vilken typ av stimuli behövs för att foten ska återfå bättre prestanda?

 

Verkning enligt High Performance Trim Method. Deltagarna får fötter tilldelade och ska under översinseende av KC La Pierre själv verka hovkapseln metodiskt till att bli i balans med foten och benet som finns inuti. Allt sker i en logisk ordning för att foten ska komma i balans åt alla håll: tå/trakt, in-och utsida, i höjdled, vara plan och klara vridning.

Avslutningsvis verkning på levande häst.

 

KURSAVGIFT:

Kursen kostar $1100 USD som delas upp i en anmälningsavgift $150 (ej återbetalningsbar) som betalas in för att boka plats på kursen - Därefter resterande $950  innan kursen börjar. Kursavgifter betalas direkt via nätet till Institute of Applied Equine Podiatry via deras hemsida - kortbetalning.

 

UTRUSTNING:

Hovslagarförkläde med kardborrestängning för snabböppning. Hovkniv med mag-form. Arbetshandskar. Bryne. Rasp.

 

FÖRKUNSKAPER:

Kursen riktar sig till intresserade med hästvana: hästägare, hovslagare, veterinärer etc. Kursen hålls på engelska och det finns tillgång till simultantolk för den som känner sig behöva.

 

Anmäl intresse till högklassig lärorik kurs som vilar på vetenskaplig grund. Hör av dig till mig eller boka plats direkt via KC LaPierres hemsida Institute Applied Equine Podiatry. Kolla KURSBESKRIVNING under Courses, Kolla KALENDER - under Calender. BOKA PLATS under Calender, Sign On.

 

Välkommen!

Tramp ända in i lamellerna

Vände upp efter målgång i ett provlopp på isbana. Ajax K snubblade till, inget anmärkningsvärt. Vi lufsade runt på lillvolten ett tag och därefter in i stallet. Ser att jag har blod på körbyxorn. Tittar på Ajax fötter och upptäcker det mest märkliga tramp jag någonsin har haft:

På vänster fram, insida av hoven strax bakom fotens bredaste punkt. Isbrodden hade fått tag i hovväggen precis under kronranden och en stor bit av hovväggen - 5 gånger 5 cm - hade vikts rätt ut. Som en öppnad lucka i en julkalender ....

I mitten på den utfläkta hovväggsbiten fanns det ett område - 2,5 gånger 2,5 cm - som var lite räfflat.... och på motsvarande plats på foten lyste lamellerna blodröda. Hovväggen hade alltså skurits lös vid kronranden och formligen dragits lös ända in i på lamellerna.... Vad gör man?

Jag kom ihåg att jag hade en snusnäsduk runt halsen och hade kört med fodrade arbetshandskar. Innan jag hade selat  hade jag vikit ihop arbetshandsken och placerade den ovanpå den utfläkta biten. Tröck in biten med handskens hjälp och drog snusnäsduken runt foten så hårt jag bara kunde. Hittade ett spännband i väskan och drog runt det också. Mycket elegant tryckförband.

Ajax verkade inte brydd och visade inga tecken på smärta. Ingen puls i foten och inte halt. Dan därpå kollades han av veterinär och jag fick order att ha tryck över området. Ingen medicinering, inget alls. Det märkliga var att hästen inte hade några som helst problem. När det röda lamellerna "hårdnade" och började byta färg till gulorange så var det som om foten själv var klar med lagningen.

Som du förstår så har jag funderat över hur det kom sig att Ajax var helt obesvärad och till sist får man svaret. Läste en forskningsartikel, skrev om det på facebook och fick en del reaktioner:

-----------------------

 

HÖRRNI,
ibland blir man lätt nedstämd när man läser forskningsrapporter. Inte av själva slutresultatet men väl av tillvägagångssättet.
6 stycken fullt friska sulkyhästar, 4-8 år, 370- 427 kg, med friska hovar stallades på gummimatta och på underhållsdiet. Testen godkänd av etiska kommittéen och hästarna skrittades två gånger per dag för att kolla efter hälta.
Från kronrand och ner till backen g...jordes två linjer med 10 mm mellanrum, med hjälp av någon slags cirkelssåg. Linjerna var så djupa att det gick att dra bort 1 cm bred remsa hovvägg från kronrand ner till sulan och ända in på lamellerna. För att inte hoven skulle haverera så skurvades brickor fast över "hovsprickan". Läkningen gick förvansvärt bra och hästarna var knappt halt. Vissa skador uppstod om "cirkelsågen" kommit för djupt.
Lärdomen var att det gick att ta bort hovvägg inpå lamellerna och redan efter 5 dagar syntes nybildning MEN det gäller på frisk häst med friska fötter. På en fångfot med redan skadade lameller funkar inte läkningen på samma sätt.
Å så avlivade man testhästarna som läkte sina fötter så snabbt och bra...
-------------------
 
Min häst uppvisade samma läkningsförmåga. Jag kände igen - i forskningsartikeln - de olika faserna som inträffade under läkningsprocessen. En frisk fot helar sig själv även utanför forskningslabben. Skillnaden var att min häst fick fortsätta använda fötterna i flera år till.

 

 

 

 

Nyårsdag med döda hästfötter på köksbordet ...

Nyårsdagen började med att det landade fyra hästfötter på köksbordet mitt -  som tur var så följde inte själva hästen med...

Tur var det också att det inte dök upp vanligt folk just då, såna som inte är vana vid att ha kaffekoppen bredvid  ett hästben...

Dagens uppgift var att checka facit - Går det verkligen att räkna ut exakt var hovbenets främre kant är belägen på hästfoten? Svaret är ja.

 

Prova göra så här OM DU HAR TILLGÅNG TILL KADAVERFÖTTER:

Ta en stålborste och borsta bort allt dött sulhorn. Titta ordentligt på sulan och se hur sulhornet är uppbyggt. Vad ser du?!

Känn med fingertoppen hur sulhornet känns. Vad känner du?

Precis under hovbenet är sulhornet väldigt tätt och hårt. Vitsen är att skydda hovbenet - som består av ben och är statiskt - och sprida ut exempelvis det punkttryck som kan uppstå om hästen dammar ner foten på en sten som råkar ligga precis under hovbenet.  Ett fast och stabilt sulhorn på hovbenets undersida fördelar trycket och gör att hovbenet ej behöver ta smällen på en speciell punkt. Bra va?!

Känn med fingrarna efter var hovbenets främre kant kan tänkas ligga - där sulhornet börjar ändra karaktär och uppbyggnad. Där sulhornet inte längre är lika tätt uppbyggt och inte lika hårt. Rita en linje där du tror hovbenet slutar i framkant.

OCH DET ÄR NU det är bra att ha fyra ben på köksbordet... hästben alltså.

 

DAGS ATT CHECKA FACIT på DÖD HÄSTS FOT

OBSERVERA - går ej att göra på levande häst!! 

 

Nu behöver du ett bra tum och pekfingergrepp och en frisk verktång.

Och ett ben från en död häst

Ta tag med tumme och pekfinger runt tådelen. Sätt tumnageln mot din ritade linje i sulan som visar var du tror att hovbenets framkant ligger. Och så sätter du pekfingret på ovansidan av foten, på utsidan av främre tåväggen.  Nu har du greppat tag i tådelen och precis som tumme och pekfinger tagit tag runt tån, precis så ska du greppa med verktången. Kläm till och bryt lös sulhorn och tåvägg.  Nu har du kapat av tån precis framför hovbenet....

Och vad ser du då?

Jo du ser genomskärningen av det kraftiga sulhornet som ligger mellan hovbenet och backen. Du ser att det är några millimeter rejält sulhorn mellan hovben och mark. Du ser hovbenet i form av "kötthovens" framkant - inget blöder men det syns att det är blodförsörjning där. En tunn "verktångsskiva" till och du tuggar så det knastrar i själva hovbenet.

Du ser tåväggen med sin inre och yttre vägg som går ihop i en grå massa. Du ser - om du fortsätter verka efter din linje - att det är ganska tjockt material som vi sätter sömmen i. 

OM du någon gång kommer över hästfötter - säg tacksamt ja och börja göra egna undersökningar. Man lär sig mycket även av döda häst.

Den här krabaten hade jobbat som travhäst i unga år och därefter som ridhäst.

Hovens undersida påminner om en papptallrik!

Varför är strålen triangelformad? Tja, det kan man ju fråga sig.

Här kommer ett pedagogisk tips för att man ska fatta finessen - en förklaring som KC La Pierre använder:

Ta en vanlig flat papptallrik. Se det som undersidan på en hästfot.

Klipp ut en tårtbit ur papptallriken - motsvarar en stråles storlek i relation till hur stor fot du har (storleken på papptallriken).

Ta tag i traktdelen av tallriken - en hand på var sida.

Titta på hur bra trakterna kan röra sig i relation till varandra.  TACK VARE STRÅLEN.

Tänk att hästen springer och fotens ena trakthalva landar på en lite större sten. Utan strålen hade hästen vrickat sig för då hade foten hamnat snett. Nu gör strålen det möjligt för trakhalvan att fjädra uppåt och ge space för stenen och andra trakthalvan kan landa normalt. 

Vik traktarmarna uppåt och neråt och hitåt och ditåt och titta hur resten av hoven rör sig. Och vad ser vi?! JO, i fotens främre del - framför hovens bredaste punkt - så rör sig inte hoven. bakom den bredaste punkten och vägen bak mot trakten ger strålen foten en flexibilitet.

Strålen ser ut som ett dragspel och är av ett material som är dynamiskt.

Bra va?! 

Varför är strålen triangelformad?

  • En hov består av olika delar.
  • Varje del består av ett unikt material.
  • Varje material har unika egenskaper.
  • Egenskaper är viktiga och påverkar funktionen.

Är du med nu?

 

STRUKTUR + FUNKTION => PRESTANDA

 

Hovbenet består av ben. Benvävnad är statisk. Hovbenets funktion kan då inte vara att dämpa stötar, eller hur? Tar du ett naket hårt hovben - utan omgivande skyddande strukturer - och dammar det i backen så är det ingen större konst att åstadkomma en fraktur/spricka eller rena krossskadan.

Belastar du samma nakna hovben uppifrån rakt in mot leden så kan benbiten stabilt bära en del av kroppens vikt! Formen är vid i nedre kant - skapar stabilitet - och rund i främre kant för att kunna rulla över på olika sätt. Hovbenet ser ut på sitt speciella sätt för att det har en speciell uppgift.

 

Men varför ser då strålen ut som en triangel?