Det finns många ”förklaringar” till nyttan med lekkedja – dessa är hämtade från nätet:

• "distrahera hästen",
• "stimulera salivproduktion" enligt försäljare,
• "ökad salivbildning så hästen inte blir för torr i munnen och får skavsår i mungiporna",
• "lugnar hästar som slår med skallen",
• "tugga på nåt för att koncentrera sig",
• "ge hästen nåt att leka med – som människor som har halsbandet i munnen”,
• "sysselsätta tungan"

Hur påverkar lekkedjan hästen?! Finns det någon nytta?

Lekkedjans negativa effekt - - finns ingen nytta

• ”sysselsätter tungan”  – om hästen ska arbete finns det ingen anledning att sysselsätta tungan eftersom tungans rörelser orsakar rörelser i tungroten som i sin tur negativt påverkar svalg och mjuka gommen på en häst som ska arbeta. När en häst ska arbeta behöver den hålla läppar slutna och tungan stilla i munnen – då fungerar syresättning och andning normalt.

• stimulerar matsmältningen - vilket inte är något att sträva efter när man tänkt träna hästen. Matsmältningssystemet ska inte vara aktiverat under fysiskt arbete – det skapar en fysiologisk förvirring i hästens kropp.

• "Stimulerar salivproduktion" - är olämpligt eftersom en arbetande häst inte kan både andas och svälja. Det är olämpligt för en näsandare att ha munnen full av saliv när den ska utföra en fysisk prestation.

• Munnen ska vara relativt torr under arbete – att sträva efter ökad mängd saliv ställer till problem för hästen eftersom saliv ska blöta ner fodret, och inget foder finns i munhålan och dessutom är det arbete/andning som gäller när bett och lekkedja är i munnen.

• ”Är nåt att tugga på” – lekkedjan triggar igång matsmältningsresponser i form av käkrörelser – kroppen är förberedd på att finfördela mat som blandas med saliv och ska sväljas ner. Finns ingen anledning att försöka få hästen att tugga när den ska jobba.

• Lekkedja och bett – tillsammans gör de att hästen inte klarar av att hålla läpparna slutna, saliv har ingen mat att blöta ner, käkarna har inget att finfördela, saliv får ej plats i munnen och svämmar över. Hästen dreglar och tuggar vid helt fel tillfälle – och det är inte ett viljestyrt beteende, det är orsakat av oss genom att vi triggar igång matsmältningen med bett och lekkedja.

• Motstridig kombination - matsmältningssystemet arbetar normalt under avslappning, en ätande häst har låg puls, stillsam andning, låg huvudhållning, och låg fysisk aktivitet när de gå och beta. Lekkedjan skapar förvirring eftersom den triggar igång matsmältningen samtidigt som vi människor vill träna hästen och behöver en alert träningsberedd häst med högre puls, högre huvudhållning och fria luftvägar, en häst som klarar av fysiskt arbete och kan syresätta sig normalt.

• Distraherar hästen fysiologiskt - ja, det gör ju både bett och lekkedja – till ingen som helst nytta vare sig för hästen eller för oss.

Jag har haft lekkedja på en starthäst som var torr i munnen ... hur otänkt var det?!

Vi i hästbranschen bygger många av våra beslut på vad vi lärt oss i den stallmiljö där vi befunnit oss och där vi alltför många gånger okritiskt svalt sanningar som kanske inte varit så väl underbyggda. Och långt senare har vi kanske fattat att det man lärde sig var helt fel - och det förklarar hästars beteende.

Det kan vara idé att läsa på, inte köpa förklaringar som "Det ska vara så" eller  "Så har det alltid varit".

Det tar tid att inse det man redan vet och upptäcka det man redan har sett, som författarinnan Gerda Anti sa.

För mig tog det 40 års bettanvändning innan jag drog lärdom av vad forskningen visat. Det jag skrivit om lekkedjor vilar alltså på vetenskaplig grund.