KERSTIN KEMLÉNs gamla blogg

 om bl a HHBB-huvudlag, beteendestörningar hos travhäst, bråkiga hästar och skarpa bett

  

HHBB-huvudlags - BLOGGEN -

För att göra en lång historia kort så blev travhästen Skogans Surprise alias "Örjan" - min resekamrat in i forskningsvärlden där veterinärprofessor Robert Cook från Tufts University, USA, villigt tog sig an oss. Han kunde förklara vad som sker i munhålan på en travhäst med överrörliga käkleder och även vad hästen gör åt problemen som uppstår. Enda sättet att hjälpa hästen var att plocka bort bettet. Så sant så sant. Året var 2009.

Tävlingsrglementet kräver bett! Hur lösa detta? Efter två år hade vi skapat ett huvudlag MED bett som stämde överens med reglerna MEN FINESSEN var att konstruktionen gav mig möjlighet att ha bett i mun på hästen utan att använda det! Huvudlaget testades i löp och av flera andra hästar.

HHBB-huvudlaget började tillverkas i USA våren 2011 och ett antal hästar vann löp med huvudlaget. Hösten 2012 fattade Svensk Travsport beslutet att huvudlaget ej fick användas i löp . HHBB-huvudlaget används i träning  på hästar som behöver  vila munnen.  Chefsveterinär Göran Åkerström, Svensk Travsport säger:

 

"Det är ingen tvekan om att huvudlaget har
potential och positiva effekter på hästars munhälsa."

 

Bloggen fokuserar på mina tankar kring travhästars bettrelaterade problem och vad man kan göra för att hjälpa hästen. 

Välkommen! 

 

 

Laner hos vilda och tama hästar - vad lär vi oss av det?

2012-12-27

Vetenskapen visar att användning av bett ger upphov till skador på lanerna.  Lanerna är "skyddade" med en tunn slemhinna som intet på något vis kan ta emot och dämpa/fördela tygeltrycket som påverkar bettet.

Om du rider och hästen blir rädd för nåt, studsar till och du tvingas ta tag för att hindra hästen från att dra eller för att inte själv falla av - då uppstår ett ryck i bettet som fortplantas till mun och slutligen landar någon stans mot munslemhinnan. När rycket möter lanerna blir effekten densamma som om man själv får ett slag (i liknande storlek) mot smalbenet.  Det tar svinont, benhinnan sväller upp och det blir blått av blödningen.

Om vi fortsätter att slå oss på smalbenet kommer det till slut att uppstå för många benhinnerektioner och en bensporre uppstår, en slags benpålagring. Det samma uppstår i hästens mun vilket gör livet ännu mer problematiskt för hästen. Kläm på en smäll på den utväxten så känns det ännu värre....

Veterinärprofessor Cook roade sig med att undersöka hästkranier på museum. Han kollade på 74 underkäkar som fanns på 4 olika museum. Käkarna kom från hästar som var 5 år eller äldre. Bland dessa fanns det även vildhästar som aldrig haft bett i munnen. Han undersökte även underkäkar från 35 zebror.

Och hur såg då resultatet ut? Inga zebror hade bensporrar. Vildhästarna hade inga bensporrar. 55 hästar (74%) visade sig ha bensporrar - vanligtvis på båda lanerna.

Så här kommenterade veterinärprofessor Cook sina resultat - snabböversatt av mig:

"Läsare kan försöka föreställa sig hur smärtsamt det måste vara för en häst med bensporrar på lanerna i munnen, att dagligen fortsätta bli "kontrollerad" av en bit järn.  Inte undra på att hästar skakar på skallen, öppnar sina munnar och "undviker bettet" på ett oänligt antal olika sätt."

 

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:




Mata in koden inbäddad i bilden