Ekologisk havre - det var inte så lätt att få tag i.

Våra hästar äter egenproducerat grovfoder. Det är bra för då vet man vad som finns på backen. De senaste 20 år har INGET bekämningsmedel används och vissa fält har inte ens varit i närheten av att se konstgödsel.

Havre måste vi köpa in. Och nu försöker vi höja ribban även där. Havre är ju en del i en växtföljd och då bör man ha koll på vad som odlats tidigare på årets havreteg. och det är nu det börjar bli lite störigt. ...

OM havren är sprungen ur tegar där modern rationell potatisodling skett så innebär det i regel att olika former av besprutning skett. Och om det kan man ju tycka vad man vill. Och vi gillar inte att hästarna ska behöva äta eventuella rester från tidigare års regelmässiga kemikaliebesprutningar.

Vi vill ha havre från rena jordar. Och hur tusan vet man sånt då? Bra fråga - om man inte har koll på det så får man höra med de som påstås ha koll - myndigheten.

Tog kontakt med länsstyrelsen för att veta vilka jordbrukare som anmält ekologisk odling av havre och resultatet av den frågan blev minsann ingen telefonkatalog precis... 5 namn i länet!

Har ringt de i närområdet och fått tag i ett mindre parti som "i princip" kan ses som ekologiskt. Alltid något.

Har kontakt med en kravcertifierad odlare av ekologisk havre som ökar produktionen nu i vår. Så framtiden är säkrad. Och ännu bättre vore det om den havren hade varit närproducerad också.

Gubben och jag försöker äta nyttigt käk och undviker så långt det går varor vars produktion vilar på bekämningsmedel, konserveringsmedel, färgämnen och allt annat som får håret att lossna och lungorna krympa.

Och för hästarna gäller samma sak. Pellets och "snabbmat" har lämnat stallet, hästarna äter från golvet och vattenkopparna är skräpsamlare. Helst skulle vi ju vilja att de bara åt käk från vår egen gård - men vi är inte där än.

Hundarna ska snart får naturkäk. Katterna fixar ju en hel del käk själv. Hönsen fixar käk själv också, på sommaren,  och får även ta hand om det som blir över i köket hos oss och hos grannen. Alltid något men ändå inte nog.