Klippmaskinen rengjord och oljad - hästen på stallgången. Sladden i och strömmen på.

Den klipper lite ojämnt om man så säger. Jag mekar och tar ny sats. Ingen direkt systematik i var jag provar klippa - jag försöker ju bara få maskinen att gå bra. Så det ryker lite hår här och lite hår där...

Å så mitt i allt hoppar överskäret iväg och studsar över golvet. Innan jag hunnit slå av maskin har armen som för skäret i sidled hakat fast i tänderna i kammen i underskäret. Piiooong! Så låter det när underskäret går sönder.

Underskäret ligger där på golvet och ser ut som en muckarkam med ungefär tre veckor kvar till muck...

Inte ens halvklippt häst....

Byter till ett använt skär som ej är slipat. Det är Örjan - Skogans Surprise - som står på stallgången och han gillar att bli klippt i vanliga fall - rena hårbottensmassagen. Men den här dagen är inte någon vanligt fall.

Slöa skäret luggar honom bakom rumpan så han till sist vänder blicken mot mig och blänger ut en tydlig varning.

-  BYT SKÄR eller STICK!

- OK, jag hör vad du säger. 

På med fårskäret  - den glesa kammen på underskäret gör hästen .... låt oss säga...lite smårandig.

Och det märks ju att det är ett fårskär som är till för att klippa en helt annan typ av hår. Hästen ser inte klok ut...

- Äh, vi lägger ner det här. Jag skickar gamla skäret på slipning och köper ett nytt.

På med täcket så besökare slipper skratta ihjäl sig. Upp med hästen i skogen.

Gubben kollar igenom maskinen som han hävdar är hel och tittar på mig som om JAG vore fel...

E. Langes sliperi har fått post av mig. Mina nyslipade skär åker gul postbil norrut nu. Fort var det löst.