För ett par år sedan stod jag med gapande mun på ett av världens största stuterier  Alabar Farm i Australien - världsledande inom embryotransferteknologi. Långa rader av speciellt utvalda surrogatmödrar av travarras var själva kärnan i "fabriken". Lugna och kloka bar de fram tävlande stons foster medan originalstoet tävlade för fullt. Surrogatmärrarna hade som uppgift att i sina kroppar producera både ridhästar, galoppörer, travare och passgångare. Vill vi ha det så?

Stuterichefen berättade om teknologin och det var som att åka tidsmaskin in i framtidens hästfabrik. Det föddes flera hundra föl varje år och i rasthagar gick märrar med små föl vars framben var helt paketerade. Rutinmässigt justerades felaktiga benställningar direkt.

Världskända hingstar tappades på sperma som skickades över hela kontinenten, över 1600 märrar inseminerades på stuteriet årligen. Datorer höll koll på rubbet och från det fina kontorets panoramafönster hade vi en fantastisk utsikt över fölningshagen. Med kikare kunde vi följa personalens inspektionsrunda med jeepen bland märrar som väntades föla i hagen.

Att hästar är pengar det vet jag. Då fick jag med egna ögon se marknadskrafternas idérikedom. Påhittigheten fick mig att rysa. I Sverige är embryotransfer förbjudet och avkommor som tillkommit på det viset får inte registreras. Men i Finland går det bra, en och en halv timme bort med bil.

En juridisk process pågår i USA där två "likadana" föl fötts samma år av olika surrogatmärrar. Fölen är egentligen "efter" Amour Angus, en av världens mest kända fölston, men hon har inte burit fram dem själv. Ägaren vill registrera dem som tvillingar men fick nej i USA. Provade i Finland men fick nej även där. Tack och lov! Nu testas regelverket i Holland. Vill vi ha det så?

Det var ingen slump att första klonade hästdjuret var en mula. Största finansiären i det projektet var president för Mule Racing Association. Forskaren Gordon Woods sa då i maj:

"En person kan genom att nyttja denna process, få sin egen häst klonad idag." Och på sensommaren fick han rätt. Då tillkännagav italienska forskare att de klonat första hästen och vände sig till hästsporten. De erbjuder kopierade tävlingshästar.

"Då har man passerat gränsen för det seriösa" sa travtränare Stig H Johansson. Fler gränser än så är passerade, anser jag.

Ångrar du kastreringen? Beställ en kopia med kulorna kvar! Vill vi ha det så?

På Alabar Farm upptäckte jag en ny blick i hästens öga. En nyans jag inte sett förut men som jag förstår innebörden av. Där pengar forsar in  rinner respekten ut.Vem ger oss rätten att göra så här? Marknaden, ropar någon. Och hur får man tag i honom då, undrar jag.

Marknaden är ju summan av alla våra affärer. Både dina och mina. Det är hög tid att ta ställning.

Vid skada - vill du kunna beställa en frisk kopia då? Är du för eller emot?

Själv protesterar jag och önskar det fanns ett forum. Jag har vigt mitt liv till hästen och med sorg i hjärtat vädjar jag: Snälla, låt för Guds skull hästen vara i fred!!!

VAD HÄNDE SEN?

Det där skrevs 2003 och nu är det derbyveckan på Jägersro - 2006. I Travronden berättar derbyfinalisten Paul Novembers uppfödare Michael Scröder, Tyskland, om hästens mamma Ina Scot: 

Ina Scot mår bra men kan inte längre bära fram egna föl. När hon bar Paul November skadades något invärtes och sedan dess har hennes avkommor tillkommit med hjälp av embryotransfer.