Frilevande hästar går och betar 60 % av dygnet när betet är bra => käkar i drygt 14 timmar!

Jämför vi det med hur lång tid det tar för hästen att äta upp grovfodret vi serverar, tja då inser ju även en riktig knallkork att hästens livsbetingelser i människans värld är väldigt begränsade...

Frilevande hästar söker föda 70-80 % av dygnet under vintern när betet är begränsat och födotillgången mindre => söker mat drygt 16 - 19 timmar!

Jämför vi det med utfodringen av feta små ponnies som människan försöker banta så inser vi att dessa små liv jobbar hela sin vakna tid med att försöka få i sig något ätbart endera ute i sanden och jorden i hagen eller i spånet inne i boxen. Och det som de kommer över lär inte vara så lättsmält...

En tävlingshäst behöver mycket käk. Rejäla portioner riktigt skogshuggarkäk. Näringen täcker suget och ger mättnadskänsla. Hästen använder bara 15 % av sin tid till födointag - och då inne i boxen. Mycket energi och ingen anledning att tugga => söker mat i drygt 2 timmar per dygn. Resten av tiden försöker den i boxen göra sig av med överskottsenergin samtidigt som magen ropar efter nåt att jobba med. Hästen beter sig som ett pucko när den är inne och ute i hagen är den korkad och gör sig illa.

Den lyckligare tävlingshästen i boxen bredvid får mindre kraftfoder och mera fibrer i form av hösilage, torrhö och kanske luzern. För den blir det 45 % av tiden i tuggande tillstånd =>  drygt 10 timmar. 

Och vad är då kontentan av detta? Ja, för det första så gör vi det besvärligt för en häst med en så liten magsäck och för ett betande djur.

Själva tänker vi på kostcirklar, viktiga frukostar och fibrer och vikten av att hålla oss i rörelse och helst ute i friska luften.

Men för våra värdefulla hästar gäller lättillgänglig snabbmat i pelleterad form och helst av allt så vill vi ju inte ha dem rullandes i skiten i hagen. Vi är så rädda om dom att vi begränsar deras rörelsefrihet, låter dem slippa fixa käket själv och berövar dem deras möjlighet att bete sig normalt som det flocklevande betande djur de i grunden är.

Matvanorna vi tvingar på hästarna ger upphov till stress som i sin tur påverkar immunsystem och matsmältning och skapar puckade beteenden.

Jag vill skapa en något så när naturlig livsmiljö för mina travhästar. Allt är pest eller kolera. Hästarna har stora ytor att röra sig på med varierande terräng, de lever rövare och när de har som mest kul så slår mitt hjärta snabbast.

Risken jag tar är att de kliver av sig skor som jag sedan aldrig hittar, river sig så blodet rinner, boxar åt varandra och nyper till när leken är som hetast. Jag får plåstra om.

Men å andra sidan så har jag ju insett att alla deras rörelser tillsammans skapar ett naturligt träningskoncept som jag aldrig kan få lika allsidigt och effektivt med hjälp av sadel eller vagn.

Grundkonditionen sköter de själva med hjälp av MYGGMAN och HAGMAN - bara jag ger dom den chansen.

Kanske det är så att vi människor överarbetar hästar med stress som följd.Tänk om det är så att hästarna själv kan göra grovgörat med att underhålla grundkondition och att själva skapa den återhämtningsmiljö som de bäst behöver - då är det ju bara det roliga som är kvar för oss människor -utbildning, snabbjobb och tävlande!