Det är med statistik som med gamla psalmverser. Vissa lärarfigurer tror att det är så viktigt att de kräver att ungar ska lära sig det utantill.
Här kommer helt meningslös statistik som kan vara kul att reflektera över för att somna snabbt eller vid avhjälpning av trög mage:
1805 såg förhållandet mellan hästar och oxar och invånare ut på följande sätt i vårt land:
Götaland => 21 hästar och 16 oxar per 100 invånare.
Svealand => 11 hästar och 5 oxar
Norrland => 15 hästar och 2 oxar.
I Norrland var transportsträckorna långa, jord och skogsbruk krävde rappa och snabbtänkta kuskar och hästar. Och hos oss fanns det hö och kraftfoder så vi kunde föda hästarna. Kanske det var så att vår höslåtter med hässjor, översilningsängar och lador ute på vallen gjorde att vi här uppe kunde ta vara på foder på ett effektivare sätt.
Skulle man skjutsa nån här uppe så behövdes en rask häst för hur tusan hade det gått om vi använt småländska fogliga energisnåla oxar som tog ett snällt steg i dag och nästa i morron? Vi hade aldrig kommit fram.
Såna här siffror går att läsa i statliga utredningar - Hästavel och hästanvändning, SOU, 1982.