Varför används tungband?
Publicerad 2021-03-28
Den frågan ställde ett gäng forskare från två universitet i Australien i en begränsad pilotstudie publicerad för precis en månad sedan.
Jag har aldrig använt tungband på mina hästar så svaren från 112 tränare av galoppörer och sulkyhästar var ju intressant att ta del av. 9 av tränarna var från Sverige men deras bakgrund, trav eller galopp, framgick inte.
Tungband är ju förbjudna i de flesta hästsporterna men förekommer lika frekvent inom galopp och travsport. Bland de som inte använde tungband fanns motiven att tungband inte behövdes, inte var tillåtna, att hästar med tungband såg ut att ha ont.
Motiv från användare av tungband
Tränarna fick ranka de fem viktigaste motiven till att de använde tungband. Här nedan de vanligaste motiven:
kunna bromsa/pulla upp hästen
ökar möjligheten att kunna styra hästen
förhindrar eller minskar luftvägshinder
förhindrar eller minska förekomsten av missljud från luftvägar/låter i halsen
förbättrar prestationen i samband med tävling
förhindrar att hästen lägger tungan över bettet
bettet som används kräver att jag har tungband
veterinären har sagt att jag ska använda tungband
för att reglerna kräver det
Tränarna graderade nyttan med tungbandet : – extremt effektiv, - mycket effektiv, - effektiv, - ganska effektiv, - inte alls effektiv. Här travtränarnas vanligaste motiv till användning av tungband och hur effektivt tungbandet var enligt deras mening (16 travtränare svarade):
förhindra eller minska luftvägshinder – mycket effektiv
förhindra att hästen lägger tungan över bettet – extremt effektivt
förhindra eller minska missljud från luftvägar/låter i halsen – mycket effektiv
Tungbandet ansågs mindre effektivt när det handlade om att tungbandet skulle ge förbättrade prestationer. Ett antal mindre studier ska enligt denna studie vara gjorda med endoskopi under arbete och de har i de flesta fall visat att tungband inte kan förebygga DDSP (Dorsal Displacement of the Soft Palate). Luftvägshinder minskar inte bara för att man använder tungband, därav följer att hästarnas syresättningen inte heller förbättras av tungbandet. Och därför blir inte heller prestationen förbättrad av att man sätter på ett tungband.
Professor Cook har forskat länge inom området hästars öron, näsa och hals/svalg sjukdomar hävdar att problem med mjuka gommen kan uppstå på grund av att
a) luft kommer in längst bak i munnen till följd av att munnen är öppen under arbete (ska vara vakuum i munhålan),
b) tungan backas bakåt i munhålan vilket leder till att mjuka gommen lyfts,
c) kraftig böjning av nacke,
d) stimuli gör att olämplig salivering uppstår och försök att svälja triggas igång under snabb andning och
e) det uppstår en neurologisk förvirring i svalget när matsmältnings- och respirationsfunktion stimuleras samtidigt. Hästen kan inte göra båda sakerna samtidigt, den kan bara endera svälja eller andas. Ovanstående punkter orsakas av bettanvändning enligt Cook. Frågan som kvarstår är om tungbandet egentligen tillför något över huvud taget?
Har tränarna upptäckt komplikationer kopplade till användningen av tungband?
I Australien har en tidigare studie visat att 85 % av tränarna av sulkyhästar använde tungband och sportens regler säger att tungbandet får sättas på max 30 min innan start. I mina öron låter det väldigt länge. Resultatet i studien visade att tungbandet satt på 24,3 minuter i snitt vilket även det är en lång tid. Komplikationer tränarna hade sett var att
tungan svällde 20 %,
tungan blev missfärgad (röd, blåmärken) 51 %,
jack i tungan 9%, (”råkat bita sig i tungan”, så brukar blödande munnar viftas bort av expoertkommentatorer i tv)
ömhet i tunga och underkäke 6%,
neurologisk skada på tungan (orsakar att tungan hänger utanför munnen) 3%, (Cook menar att hårt bettryck/ihållande bettryck kan leda till att blodets flöde i tungan stasas och tungan mister sin muskeltonus, blir slapp och får inte längre plats i munnen)
tappar ut mat ur munnen => 3 %,
Tränarna anger också att hästarna kan visa tecken på ängslan och stress via sitt beteendet.
Hur vet man att tungbandet sitter som det ska? – 65 svarade
Tränarnas svar fördelade utifrån dessa möjliga svarsalternativ:
tungbandet glider inte framåt (56%),
tungan hålls inne i munnen (54%),
hästen kan inte få bort tungbandet (41%),
tungbandet hindrar tungan att röra sig (16%)
eller alternativet ”annat”.
Tränarna fick även bocka för vilket material de använde av följande alternativ: nylonstrumpa, elastiskt material, läder, bomull, … zippy grips (buntband(kattstrypare)!!! Tungband på sulkyhästar var till största delen av elastiskt material (43%), läder (29%), medans det var nylonstrumpor (45%) som gällde för galoppörer. INGEN hade som tur var bockat för kattstrypare men vars fick författarna den idén ifrån?! .
Hästar signalerar problem med tungband
De potentiella fysiska och psykologiska skadorna som tungband kan orsaka hästen blir till syvende och sist en välfärdsfråga. Beteendemässiga komplikationer som följer användningen av tungband var att 62% av tränarna svarade att tungbandet var svårt att sätta på till följd av hästens beteende, hästar som tränades med tungband uppvisade sämre aptit ( 23 %) och 9 % visade tecken på ängslan och stress. Ju längre tungbandet sitter på desto mer stressade blev hästarna. Om hästar blir stressade, tunga och mun far illa och nyttan bakom användningen inte är så stor som tron, hur motiverar sporten tungbandets existens? Hur förbättrar tungbandet en travhästs välfärd?
Upprepade varningar kommer från forskningsfronten, hästsporten måste ta forskningsresultat och allmänhetens ifrågasättande av hanteringen av tävlingshästar på fullaste allvar. Det är inte sporten som fattar lagar, det är Svensson och de folkvalda som styr den operationen.
För dig som vill läsa mera:
The Reported Use of Tongue-Ties and Nosebands in Thoroughbred and Standardbred Horse Racing - A Pilot Study
https://www.mdpi.com/2076-2615/11/3/622
/Kerstin Kemlén