Använder du hovsmörja? Läs detta!

Publicerad 2020-11-26​

Intressant labbtest 

Facebookinlägg av Hoof Armors utvecklare – hovslagare David T. Jones:

 En aktuell studie har avslöjat ett nytt användningsområde för Hoof Armor som jag inte tänkt på tidigare. Jag har använt en egen metod för att bedöma hur långt in i hornet Hoof Armor tränger in. När jag testat tidigare så trängde Hoof Armor igenom till ett pappersarks djup men inte lika mycket som ett kartongark. Mina tester var inte särskilt vetenskapliga men det enda material jag hade till hands. Det jag också visste var att Hoof Armor är ogenomträngligt och att vi också sett resultat av hur antimikrobiell Hoof Armor är.

Labb testar Hoof Armor

Nu har jag låtit ett oberoende labb göra en riktig analys på färska kadaverhovar. Resultatet visade och förklarade för mig varför det jag har gjort i 20 år fungerat bättre än jag hade förväntat mig att det skulle göra. Det verkar som man kan applicera Hoof Armor och att hovarmeringen kommer att nå dit där den behövs. Labbresultaten förklarade mycket.

Labbets metod: De använde en fräsch kadaverhov som i rumstemperatur applicerades med Hoof Armor, tillvägagångssättet precis likadant som om den vore en levande fot. Därefter djupfrystes hoven ner i 24 timmar eftersom den måste vara djupfryst när den ska skivas.

Labbets bilder visade att Hoof Armor på en frisk hov trängde igenom hornet mycket grunt, bara tillräckligt för att hovarmeringen skulle förenas och ta fast i hornet. Om hornet däremot var skadat eller infekterat på något sätt så trängde Hoof Armor längre in – upp till 2 mm in i hornet.  

Innebär det här att Hoof Armor skyddar bättre där det behövs mest? Det finns ju fortfarande ett tunt flexibelt ytskikt på det friska hornet vilket skyddar hornet mot slitage och infektioner. Men hovarmeringen tar ju sig förbi skadat horn och tar fast och ger en beläggning djupare in där hornet behöver extra skydd. Hovarmeringen skyddar yttersta hornet på den friska hoven och skyddar även hornet på en skadad hov medan nytt horn växer fram.

Överraskande resultat i studie från University of Edinburgh

Friska hovar är nästan ogenomträngliga, vilket betyder att inget kan passera förbi friskt horn. Varken vatten eller luft och inte heller de flesta kemikalierna. Detta demonstrerades i en studie gjord av Susan Kempson, PhD och seniorföreläsare inom Preclinical Veterinary Sciences, University of Edinburgh. 

Genom att använda spårare (mindre molekyler detekterbara med elektronmikroskop) i vatten fann Kempson att det yttre lagret på en frisk hovvägg var ogenomträngligt. Det betyder att inget kunde tränga igenom, varken luft eller vatten. Om hoven hade dålig hornkvalitet var inre lagret av hovväggen genomträngligt liksom hela hovväggen.  

Kempson studerade därefter miljöpåverkan. Under två veckor lämnades delar av hovvägg, sula och stråle i testlösningarna, uppvärmda till kroppstemperatur 37°C, nerkylda till 4°C eller kvar i vatten. Efteråt utsattes de för vattenlösliga spårare och Kempson noterade följande:

′′ - Resultaten blev överraskande. Värme, kyla och vatten hade ingen effekt på permeabilitetsbarriären. Sula och strålhorn lämnad i gödsel i två  veckor upplöses, och vägghorn av dålig kvalitet påverkades också illa. Om vägghornet hade god kvalitet ändrades  det bara marginellt. Enbart urin hade lite effekt, men att kombinera urin och avföring fick samma resultat som enbart avföring. Min slutsats är att hornet har en inbyggd permeabilitetsbarriär. Så länge hästen får en välbalanserad kost så att den kan producera horn av god kvalitet, låt hornet sköta sig själv.

Vad sker när hovsmörja används?

Kempson applicerade därefter hovdressingar innehållande ′′ formalin ′′ (en utspädd formaldehyd) och noterade följande:

′′ - Formalin får hornet att tappa sin plasticitet, och hornet blir skört och ännu mer kan spricka. Om formalin-baserad hovdressing applicerades på hovar med dålig hornkvalitet trängde det igenom djupare in i hornet än vad det hade gjort på hovar med bra hornkvalitet. Detta innebar att de mikrosprickor som formalinet orsakade sträckte sig längre in i hornvävnaden vilket i sin tur leder till att vatten och annat material kunde tränga igenom hornet. Skador som orsakats av formalinbaserade dressingarna var störst i sulan. Horn av dålig kvalitet som behandlas med formalin blir alltså mer mottagligt för infektioner och giftiga ämnen, och därför är det bäst att undvika denna kemikalie. Studien visade också att hovdressingar innehållande lösningsmedel och tjärbaserade komponenter skadade horn av dålig kvalitet. I vissa fall skadades de intercellulära lipiderna eller fetterna, vilket gjorde att fukten som fanns inuti hornet tilläts avdunsta vilket gjorde att hornet blev torrt och skört. Under mycket våta förhållanden, försvagas fötterna av dessa hovdressingar som tillåter vatten tränga in i hornet och hovarna blir väldigt mjuk och svaga."

När dessa produkter applicerades på horn av dålig kvalitet förstorades skadan så mycket att Kempson inte kunde få ut prov från någon vävnad eftersom de hade upplösts under testen.

′′ Horn av god kvalitet drabbades på samma sätt, men det tog längre tid innan effekten sågs."

David T. Jones:

- Denna studie känns mer vettig nu. Labbets penetrationstester säger mig att Hoof Armor inte bara är effektiv på att skydda hela hoven, så att den kan förbli hälsosammare och starkare, HoofArmor kan också skydda där det redan finns fysiska skador, infektion eller strukturell svaghet. HoofArmor är ogenomträngligt och antimikrobiellt och förenar sig inte med någon yta som är blöt. 

(Fritt översatt av Kerstin Kemlén)