Nu passar det med hästpass Sept 2005
Nedräkningen har börjat. Till nyår ska alla kusar i landet ha ett HÄSTPASS oavsett om de ska utomlands eller ej. Passet ska vara en garant för att hästkroppen ska gå att nyttja till livsmedel. Jo pyttsan! Jag synar! Både pass och hamburgerkött! Och statens avsikter dessutom.
Staten behöver ha koll på riket. Vissa grejor har de intet den blekaste aning om. Det stör beslutsfattare. Hästrelaterade verksamheter omsätter miljarder varje år. Slantar som staten vill ha del av. Men hur få tag i hästägare? Lydiga hussar betalade hundskatt – skulle hästfolk göra likadant?
Staten vet inte hur många hästar som finns och det man inte vet går ej heller att styra. Var finns landets hästar? Var tar de vägen? Blir de kött? Grävs de ner? Slaktas utomlands? Det finns ingen statistik. Lydiga medborgare söker tillstånd för nedgrävning av kusen – andra gör precis hur tusan de vill. Staten har inget grepp om en näring som växer lavinartat! Nåt måste göras!
Så då införs HÄSTPASS – och det har inte bara med gränspassager och livsmedel att göra. Det handlar om att få in uppgifter om hästbeståndet i riket – bygga upp häststatistik. Och hästägarna får betala – upp till 1750 kronor per häst.
Ett inplastat 20 sidigt dokument där mediciner, vaccinationer och provresultat som påverkar hästen som livsmedelsproducent ska föras in. Plats för stämplar och autografer. Vi inom travet måste ju föra behandlingsjournal och har redan hästar med pass – men alla andra kusar då? Kolla på jordbruksverkets hemsida - www.sjv.se – ”alla hästar ska ha ett hästpass från 1 januari 2006 oavsett ålder, användning, ras och ursprung.”
Lycka till! Det lär finnas kring 300 000 hästar – hur många pass tror du finns i januari!? Det positiva är att det skapas nya yrken – hästidentifierare!
I mina hästpass är inget skrivet så det är grönt ljus in i slakteriet. Det betyder inte att hästarna ej tillförts något under livet! Det enda sanna är att inget är inskrivet i passet! Punkt slut. Vem ska man tro på?! Vilket svammel! Skit in – skit ut!
I Åbys Stora Pris var det inget svammel! Det var en höjdare att se Gidde Palema och Åke Svanstedt så beslutsamt pulverisera norske travhästen Steinlager. Gubben höll för öronen när jag skrek framför tv:n. Vilket samspel mellan kusk och häst! Ett öra framåt och det andra bakåt – Jag är beredd! Säg bara till!
Under åren som gått har aldrig Åke Svanstedt sagt ett enda negativt ord om denna fantastiska häst. När de inte vunnit har han försvarat sin springare inför journalisternas frågor. Baktala aldrig framtiden! – så sa Ulf Nilsson, läraren från Malmfälten. Svanstedt har aldrig tvivlat på sin häst – det är därför han har så bra häst!
Det finns mycket att lära av Svanstedts attityd till hästen. Ofta hör man hästfolk snacka skit om sin egen häst. Det är inget smart angreppsätt. Djuren blir som man gör dem till – det fick man lära sig redan som barn. Titta på dig själv – det är ju du som påverkar hästen till att bli den som den är.
Gör djuren de vi vill tack vare oss eller är det trots oss? Skulle du själv ställa upp som hästen? Springa runt i ett dammigt ridhus med huvudet mellan knäna – eller springa dig vråltrött så lungorna känns som de ska explodera!? Och bli utskälld! Hett tips! Gör som Svanstedt! Det man kastar ut får man tillbaka!
Se på fölungen! Vacker som en dröm. Hon ska gå i Ajax plugg – lära sig fickparkering i garaget!