Det är med höet allt startar April 2005

Stämningen är fokuserad. Nästan allvarlig. Folk skriver och jag har precis kommit in i kurslokalen. Vad är detta? Ordet ”diagnostiskt prov” dyker upp i skallen samtidigt som kursledaren säger:

-        Har ni svarat på frågorna? Jag vill veta på vilken nivå jag ska börja.

Frågor? Får tag i ett papper och ögnar igenom. Hjärnan noterar och söker i bakhuvudet. Nå, det är läge för repövning. Det har nog gått 20 år sedan jag lyssnade på Christina Planck första gången. Hon är hästuppfödaren som specialiserat sig på foderstater. Ett välkänt namn.

Mitt föl kommer till världen snart och nu ska det bli ordning på torpet. Ska försöka optimera slåtter och foderstater – det är därför jag är på plats. Förra gången det begav sig var inte höet i sig det viktiga. Nu är det annars eftersom jag själv producerar hö. Jag blandar eget hö med inköpta partier. Det gäller att veta vad man ska köpa och betala för.

Det finns praktiska problem vid utfodring om man har olika behov. Hö som sitter som en smäck i ena foderstaten är inte så smart i en annan. Ni kan ju tänka er skillnaden mellan vad en ledig bruksnordis ska äta i förhållande till vad en starthäst behöver langa i sig. Låt dem leka i hagen och äta hö ihop på dagtid…  låt det fortgå i många år… så skapas hästen som liknar en bulgarisk tyngdlyftare.

Hushållningssällskapet var arrangör till kursen som lockat både uppfödare och hobbyhästägare.

-        Jag törs knappt säga hobbyhästar…

Christina Planck visade energibehovet vid olika aktiviteter. Det var bara vi travfolk som hade prestationshästar. Hon sa att många blir upprörda över att få sin ridning definierad som varandes på hobbynivå. Energiåtgång har att göra med belastning  och hjärtverksamhet. Att pumpa muskel och få korsdrag i pipen. Så fort slår aldrig hobbyhästens hjärta. Inte ens när den blir rädd.

Det finns vissa tumregler som man följer när man utfodrar. Hästar måste tugga hö för att ämnesomsättningen ska funka. Så det går inte att ersätta hö med kraftfoder.

REGEL 1: 1,5 – 2 kg hö per 100 kg häst och dag. Har du en häst som väger 500 kg så måste du ge den minst 7,5 kg hö (räknat i torrsubstans) för att magen överhuvudtaget ska fungera ordentligt. Ger du mindre så får du följdfel. Sprid högivan över dygnet så slipper hästen tugga inredning och ha svid i magen.

REGEL 2: max 0,5 kg kraftfoder per 100 kg häst och utfodringstillfälle. Vi som har hästar som tävlar behöver få i den massor av mat. Men även där finns gränser som man inte ska passera. En 500 kg häst bör inte få mer än 2,5 kg kraftfoder åt gången. Fodra fler gånger så slipper du magstörningar.

REGEL 3: Mineralfoder bara om det behövs. Hästar är proffs på att utvinna naturliga vitaminer och mineraler ur markens gröda. Kolla foderstaten så vet du.

REGEL 4: Saltsten + nypa salt efter svett. Se till att hästen kan komma åt salt. Har hästen fått svettas rejält så lägg salt i krubban. Inga konstigheter.

REGEL 5: Hästarnas arbete avgör hur mycket energi de behöver få i sig via hö och kraftfoder. Hull, hårrem och prestationen påverkas av fodrets sammansättning.  Behovet är individuellt men beror på ras, kön och arbetsuppgift. Förr hette det ”Väl fodrad är halvt ryktad” men nu pratar vi energibehov i megajoule per kg torrsubstans (MJ/kg ts). Och  förhållandet mellan energi och proteiner(gr smältbart råprotein/MJ) vilket har att göra med hur mycket fodret ska ”bygga upp”. Förenklat så ska uppfödare ha foder med mycket byggstenar – proteiner – för fölston och unghästar växer (mer än 8 gr smb rp/MJ). Tävlingshästen behöver bygga muskler men det är energi som går åt vid prestationer (5-6 gr smb rp/MJ). En hobbyhäst behöver en normal kostcirkel (6 gr smb rp/MJ).  

Förenklat resonemang: en fläskig häst har fått för mycket energi. En bukig, muskelfattig kuse har fått för lite käk och proteiner.

Sen blir det lite svårare: En uppvarvad spinkräka då?!? För mycket energi? För lite proteiner? För mycket proteiner i stora portioner? För lite stråfoder? En biffig muskelknutte som inte orkar nåt? För proteinrikt stråfoder? För mycket proteiner totalt sett?  Paltschwimmen? För nära mellan käk och arbetsinsats? En del av svaret finns i foderstaten – men inte allt.

En foderstat utan höanalys är helt meningslös! Trots detta faktum finns försäljare som säljer foder och pratar ”foderstat” utan att ens beröra vallfodrets innehåll. Gå inte på det! ”Hästfolk vill bli lurade” sa vår kursledare. Det spelar nämligen ingen roll vad du pytsar i krubban för hästen är en gräsätare. Det är med höet allt startar. Punkt slut! Vet du inget om höet så kan du inte heller använda krubban som lösning för dina hästproblem! Kom ihåg det! Ett hett tips! Satsa slantarna på analyserat hö istället.

Vid förra sekelskiftet var hästen maskinen och hästfolket maskinisterna som skötte drift och underhåll. Tänk om de haft tillgång till vår tids fakta?! Deras hästar gick världsrekord som står sig än idag!! Tänk om vi haft tillgång till deras erfarenhetsbaserade kunskap! Foderstater är en del av finliret bakom en blank, pigg häst. Till och med hur många gånger höet vändes på backen innan det pressades spelar roll!  Spännande, eller hur?! Väl skördat är halvt ryktat …