Hästkunskap då och nu - hur får dagens hästungdomar svar på sina frågor?

Publicerat 2021-10-26

”Handbok för hästvänner” skrev greve C G Wrangel 1887. Den jag har är Hööks nytryck 1992 av andra upplagan från 1911-1913. Ett riktigt praktverk, 2 band, totalt över 1200 sidor om allt som har med hästar att göra nedtecknat under en tid då hästar användes till precis allt.  Ett ovärderligt tidsdokument för nutidens hästmänniskor. Jag har skrivit om hovars tillväxtstimuli och nötning mot underlag. Det gjorde Wrangel också som redovisade den tidens forskning kring hornets tillväxt: Årlig tillväxt vägghorn i medeltal drygt 10 cm, högre tillväxt i trakten. Väggens tillväxt är ungefär 1 cm på 5 veckor.

”att oskodda hofvar växa fortare än skodda”

”att tidig skoning utöfvar en hämmande inverkan på hofvens utveckling”

”för en normal utveckling af fölets hofvar är flitig rörelse i det fria och på högländ mark absolut nödvändig. Genom motionen främjas hofmekanismen och blodrörelsen och detta åter framkalla en snabb och kraftig hornbildning. Under rörelse slitas äfven hofvarna så mycket att de ej behöfva förkortas. Det erfodras då blott hvar 6:e eller hvar 8:e vecka se efter om slitningen försiggått på regelmässigt sätt. Skulle detta icke vara händelsen, måste man hjälpa efter med raspen, i det man raspar ner den för höga respektive för långa bärranden och äfven avrundar densamma”

Inga konstigheter, en häst är en häst oavsett om vi tittar på den idag eller för dryga 130 år sedan. Fortsatt läsning är intressant eftersom den handlar om diskussioner som förs idag:

”Såsom redan nämnts, inverkar för tidig skoning alltid menligt på hofvens utveckling. Dessutom frestas ägaren att använda den skodda unghästen i större utsträckning till arbete än denne tål vid. Måttligt arbete på mjuk mark skadar däremot icke; men därtill behöfver unghästen icke skor under fötterna.”

Barfotadansande unghästar var inget nytt då. Inom travsporten idag diskuteras om unghästar ska få starta barfota eller om det ska vara skotvång. Det är många olika åsikter i den frågan så jag hoppar till greve Wrangel igen:

 ”De skodda hofvarna äro till följd af det arbete vi begära af hästen utsatta för många skadliga inverkningar och böra därför bli föremål för en synnerligen omsorgsfull skötsel. Härtill hör att vi skaffa hästen tillräcklig rörelse i det fria, att hofvarna hållas rena och lämpligt fuktiga samt att beslaget förnyas så fort detta visar sig nödvändigt.”

Wrangels dagliga rutin:  

”Hvar gång hästen hemkommer ifrån arbetet böra hofvarna omsorgsfullt rengöras. Härvid bortskrapas med en hofkrats … all orenlighet… hvarjämte hornvägg, sulan och strålen borstas rena med en vattenborste. Därefter gnidas de med hårbeklädda delarna af foten fullkomligt torra med ren halm. …. ”

Om man vill hålla hästen skodd idag så gäller det att få tag i hovslagare vilket inte är så lätt eftersom det är brist på hovslagare i riket. Numera använder vi termerna  skoperioder/skoningsintervall och bokar tid utifrån almanackan. Men det gäller naturligtvis inte tävlande hästar vars resultat försämras om hovarna inte är i perfekt trim. Om jag tar travhästar som exempel så kollar vi ju fötterna innan vi kör ut på träningsrundan, när hästen görs vid på eftermiddagen, när den tas in från hagen, om den råkat gå på sig etc. Travhästens skor kan läggs om/sömmas om/justeras mellan skoningar eftersom träningen stimulerar horntillväxt som snabbt gör hästen ”gammelskodd”. Det är därför travhästar skos om väldigt ofta, det är behovsprövat, underlagsberoende och inte kalenderstyrt. Numera tillbringar dessutom travhästar mycket mera av sin tid i hage, inte alls lika mycket i box så som praxis var längre tillbaka. Wrangel diskuterade även skoperiodernas längd.

” Till den rationella hofskötseln hör äfven, såsom redan framhållits, att skorna inte får ligga på för länge. Vi nödgas därför fråga oss huru ofta en häst bör skos. Såsom en allmän regel gäller att beslaget bör förnyas hvar 4:e eller 5:e vecka. Denna tidpunkt är dock ingalunda passande för alla hästar, ty det som i främsta rummet nödvändiggör de gamla skornas borttagande, behofvet att förkorta hofvarna, är naturligtvis beroende af hornets växtlighet, och denna uppvisar ganska stora olikheter hos olika hästar.”

Hästarna på Wrangels tid var i fullt arbete och ägarna var ekonomiskt beroende av hästens prestationer. Hästar var en viktig grundbult i samhällsekonomin, forskning pågick inom hästområdet. Under 1960-1970 talet var antalet hästar i Sverige som lägst, hästarna försvann från jordbruk och skogsbruk och ersattes med traktorer. Forskningens intresse riktades mot motorer och traktorers funktionalitet, nya redskap etc.  Det uppstod ett ”forskningsglapp” under dess hästfattiga år som tagit fart igen nu när hästen blivit en ekonomisk faktor som fritidssysselsättning, spelobjekt, tävlingshästar och åter igen finns incitament och forskningsmedel för studier av hästrelaterade frågeställningar.  

Under detta tidsglapp försvann hästkunskapen som tidigare överförts via generationsskiften. Det är många hästungdomar idag vars föräldrar eller mor/farföräldrar inte har praktisk erfarenhet av hästar. Föräldrar, med hästungdomar som funderar över något, berätta för dem att de gärna får kontakta mig. Jag har ett enda krav: Skriv ett vanligt brev till mig, handskrivet. Vi lyckades nästan rationalisera bort hästen, men vi får inte tappa bort handstil, frimärke och brev i postlådan.