Bit Blindness - vad är det?
Publicerad 2020-10-15
"Bit Blindness" är en term som professor emeritus David J Mellor, Massey University, Nya Zeeland använder. Han forskar inom Animal Welfare och jobbar med tävlingshästars välfärd inom bland annat galoppsporten i Nya Zeeland. ”Bit Blindness” handlar om att vi är så vana vid att se betslade hästar att vi tror att det betslade hästar gör är normalt beteende, men det har forskning visat att det inte är.
Mellor använder sig av Five Domain Model som är en modell för att förbättra djurs välfärd. Den har funnits i 25 år och har under tiden uppdaterats och förfinats. Den är enkel att fatta och innehåller inga konstigheter alls.
Fysiska och funktionella domäner/områden – FÖR ATT HÄSTEN SKA FUNGERA
Näring – vatten, mat i tillräcklig mängd och kvalitet
Miljö – ok underlag och ingen trängsel, dålig luft eller hög ljudnivå, finn möjlighet att sova och ta skydd mot väder och vind
Hälsa – sjukdom, skador, funktionella begränsningar åtgärdas
Beteende – möjlighet till naturligt beteende och interaktion med andra hästar utan rörelsebegränsningar
Mental domän – PÅVERKAR HUR HÄSTEN MÅR
Törst
Hunger
Ängslan
Rädsla
Smärta
Nöd
Summan av ovanstående => HÄSTENS VÄLFÄRD
Jag leker med tanken att jag har sett till att det mesta funkar (utifrån mitt människoperspektiv). Gjort små förbättringar som att utöka med ett utfodringstillfälle, fått till lite bättre hagunderlag på vissa ställen osv. Analyserat grovfoder och räknat foderstater. Alltid något.
Och så kollar jag mina hästar, häst för häst – verkar den trivas och må gott? En häst pratar ju inte högt för sig själv, den interagerar med andra hästar och med oss. Mina hästar går i samma hage och har gjort det väldigt länge, de kan interagera med varandra. Men hur funkar min interaktion med hästarna?! Det jag gör kring hästen spelar ju roll ... för dom.
Five Domain Model sorterar in mitt sätt att vara kring hästen som endera negativt eller positivt. Hur jag beter mig ger konsekvenser som jag själv kan upptäcka i hästens beteende. Skulle jag få för mig att vara dum med en häst så syns det i hästens beteende mot mig nästa gång. Ingen rocket science precis – det här fattar vem som helst.
SLUTSATSEN
blir därför - OM jag vill få bort ett negativt beteende hos hästen så måste jag först kolla hur jag själv är. Är det något jag gör kring hästen som den kan uppleva så negativt att den själv blir störd...? Jag kanske skulle sätta upp en kamera i stallet... se mig själv ur hästens perspektiv... Blir det en reklamfilm eller en skräckfilm...
VILKEN TYP AV HÄSTÄGARE ÄR JAG
När jag läser Mellors och hans forskarkollegors beskrivningar av människa/hästinteraktion får jag en flashback. Jag känner igen resonemanget. 2001 skrev jag en liten bok – HÄSTÄGARE – ägarskap och ledarskap – den finns här i webbutiken. Den handlar om hur olika vi är som hästägare – pessimister, olyckskorpar, gnällspiken, velpottan, perfektionisten etc – och hur olika vi i samma stall ser på en och samma situation. Lek med tanken på tänkbara konsekvenser för en kaxig erfaren säker häst som köps av en olyckskorp vilket resulterar i att livet blir ett begränsat samma och lika resten av livet, för någon annans säkerhets skull ...
Hur jag är som hästägare påverkar mitt ägarskap, hur jag tar hand om hästen och även hur jag fungerar som ledare. Hur jag än vänder mig så sitter rumpan bak så mina hästars beteende är helt beroende av mitt beteende. Boken blev föreslagen som kursbok av en hästägare/recensent i lokaltidningen som kände igen sig själv och flera andra i stallet bland bokens karikatyrer.
Forskarna har dykt ner i dessa frågor utifrån ett djurskydds- och hästvälfärdsperspektiv. Är jag en knäppgök så är det inte lätt att vara häst här. Nu ska jag fördjupa mig lite i den mentala domänen av Five Domain Model. Forskarna gör en indelning i vår attityd till hästen, hur vi använder rösten, vårt hästkunnande och vårt sätt att hantera och kontrollera hästen. Summan av detta är den verklighet som hästen dagligen befinner sig i, vare sig den vill det eller inte. Utifrån hästens perspektiv så kanske den upplever det som att ha tvingats bli en del av en helt dysfunktionell människofamilj. Här nedan får du ett axplock av hur forskarna beskriver hur vi kan vara och hur det påverkar en hästs sätt att vara.
Negativa människoattribut och beteenden
vår attityd mot hästen –
- otåliga, osäkra, rädda, likgiltiga, okänsliga, förtryckande, krigar mot hästen, dominerande, känslokalla, grymma, hämndlystna
vår röst –
- arg, högljudd, skrikande, tveksam
vårt kunnande
- oerfaren, okunnig, otränad, okvalificerad
hantering och kontroll
- oberäknelig, hårdhänt (klappa till, slå, sparka, grabba tag i, piska, spöa upp, sticka till/peta), överdrivet kraftfulla, våldsam, bestraffningsinriktad, mer negativ press än vad som behövs för att uppnå målet med träningen
Hästens beteende som konsekvens av vår NEGATIVA ATTITYD till den
När hästen flyr sticker den långt, extremt vaksam, attack/fight beteende(försvar), hyperreaktiv, tar sig undan/undvikande, parkerar, hukar sig/blir låg, tillbakadragen
Hästens beteende som konsekvens av vårt NEGATIVA SÄTT ATT HANTERA DEN
Hästen är ängslig, rädd, panikfylld, terror, osäker, förvirrad, uppvisar osäkerhet, ihållande oro, hjälplöshet, smärta från skador, fattar inte vad vi vill
Men vitsen med Five Domain Model är att förbättra hästen välfärd så vi kollar på hur vi ska vara för att hästen ska ha det bättre tillsammans med oss.
POSITIVA människobeteenden och attribut
vår attityd mot hästen –
- förtroendefull, empatisk, vänlig, känslig, trygg, omhändertagande
vår röst –
- trygg, lugn, tydlig, uppmuntrande, vänligt rytmisk
vårt kunnande
- erfaren, kunnig, tränad, kvalificerad
hantering och kontroll
- skicklig och mjuk (beröra, nudda, trycka, visa vägen), bestämd, tydlig, återhållsam, belöningsinriktad, använda subtila hjälper,
Hästens beteende som konsekvens av vår POSITIVA ATTITYD till den
När hästen flyr är flykten kort, lugn och alert, känner sig bekväm med handkontakt, undersöker nya situationer, söker kontakt, knyter band till utvalda människor.
Hästens beteende som konsekvens av vårt POSITIVA SÄTT ATT HANTERA DEN
Hästen är lugn, trygg och bekväm, känner sig ha kontroll, uppskattar variation, finner att kontakter och band med utvalda människor kan vara belönande.
Vad har detta med BIT BLINDNESS att göra?
När jag använde bett – under mina första 30 år som hästägare - så uppvisade mina och andras hästar liknande beteende. De kunde kasta med skallen, bli heta, gapa eller vrida undan skallen när de skulle tränsas. Många hästar har ett sådant beteende och ”hästar gör så”. Bytte jag bett, ändrade nosremmar och försökte ändra min hand så var det inget konstigt med att resultatet inte ledde till någon större förändring - för ”hästar gör ju så”. Men så vände jag mig till forskare – först Cook och senare även Mellor – och fick lära mig att hästens beteende berodde på val av utrustning. De visste att ”bettlösa hästar gör inte så”. Nå, det fanns ju ytterligare en liten detalj... utrustningen hanteras ju av någon – det vill säga av mig själv. Kanske dessa gentlemän inte ville går rakt på sak - bettet styr jag ju över och det kan ju knappast vara någon förmildrande omständighet. Hästen bettbekymmer handlar inte bara om att vara mjuk på hand och hitta ett passande bett...
Mänskligheten har använt bett i tusentals år utan att ifrågasätta hur bettet påverkar hästens beteende. OCH hur använding av bett påverkar hästen inställning till oss. Beteenden som är smärtreaktioner är inte viljestyrda, de är reflexer. Hästar som smärtreagerar på bettet ( ex slå med skallen, gapar) går inte att utbilda eller lära om. Tar det ont så tar det ont. Oavsett hur lätt på handen jag än är.
Utifrån hästens perspektiv så blir jag ju en våldsam person eftersom jag gör den illa i munnen även om det inte är min avsikt. Inte nog med att bettet tar ont det orsakar svårigheter för hästen att andas normalt och dessutom tillåter det inte hästen välja huvudhållning på grund av att töm och tygel dikterar huvudet och halsen position. Om jag vänder blicken mot mig själv så tycker jag att jag är snäll med hästen, kelar med den och sköter den efter bästa förmåga. So far so good. Men för hästen så är jag en plågsam varelse att interagera med när vi ska göra grejor tillsammans. Jag sätter på huvudlaget som hästen har tråkiga erfarenheter av, den blir öm i munnen och det kommer att bli smärtsamt svårt att andas. Så är det varje gång arbetet ska utföras. Vad lär sig hästen av det? Jo, att sånt där ska man undvika om det går. Konsekvensen blir att vissa hästars beteende skvallrar om deras erfarenheter av umgänget med oss – eller rättare sagt vår utrustning. De vänder och går längst bort i hagen, vänder rumpan till när vagnen dras in i stallet, erfarenheten av att tappa luften gör dem stressade inför arbete osv.
PÅVERKA EGNA HÄSTENS VÄLFÄRD
Cook fick jobba innan han övertalat mig att testa. Jag behövde ta bort bettet på mina travhästar för att själv bilda mig en uppfattning om hur bettet påverkade deras beteende. Vi var ett antal som startade med HHBB-huvudlag under tiden det var tillåtet i löp. Och idag, 8 år senare används huvudlaget fortfarande – av såväl amatörer som proffs - när hästar behöver vila munnen mellan löpen.
Efter 30 års betslad ridning och körning så började jag undersöka bettlösa alternativ och på den vägen är det. Första konsekvensen när jag hade valt den bettlösa vägen var att jag inte längre kunde starta - travet har bettkrav. Idag med snart 15 års erfarenhet av ställbart bettryck och olika bettlösa alternativ så inser jag hur aningslös jag varit. Hästvärldens traditionella användning av bett har inte ifrågasatts på flera tusen år, det är först i modern tid som forskare intresserat sig för vad som händer när en häst får ett främmande föremål i munnen.
Jag har själv varit ”Bit Blindness” under en stor del av mitt hästliv. Det positiva är att mina hästars välfärd utan tvekan har förbättras inom den mentala domänen – för att använda Five Domain Models språkbruk. Det negativa är att hästsporten inte kan/vill ge plats för bettlösa alternativ för de som vill tävla. Travsporten hävdar att ett bett krävs för att kontrollera en häst - vilket enligt forskare är en myt som helt saknar vetenskpligt stöd. Att bettet är ett djurskyddsproblem - den slutsatsen har vetenskapligt stöd. Punkt slut.
Nu i auktionstider har jag passat på att kolla på hundratals filmsnuttar på auktionshästar. Studerat fritt springande unghästar trava i full fart framåt å samtidigt vrida skallen bakåt och kika över axeln på det som sker bakom. Inte tappar de aktionen. De håller huvud och hals så luftvägar är fria, de har munnen stängd och läpparna slutna så vakuum i munhålan upprätthålls och näsandningen fungerar naturligt. Ingen av dessa små krabater behöver nosrem, käkrem eller huvudstång, inte heller behöver de balanserad skoning för att slippa gå på sig eller för att kunna trava riktigt fort. Inte behöver de halsbyglar för att finna bättre huvudhållning. De kan ju allt det där redan, det sitter ju i generna. Varför tror vi att vi kan det bättre?
Jag har använt mina hästar till sådant som jag gillat och jag gillar att tävla och nog har jag orsakat mina hästar bekymmer på grund av min ”Bit Blindness”. Ju mer tiden går desto mer ödmjuk blir jag inför hästen och de situationer vi försätter den i.
De FYSISKA och FUNKTIONELLA DOMÄNER som är kopplade till hästens välfärd är vi duktiga på. Travhästar får bästa maten och skötseln. När det gäller MENTALA DOMÄNEN finns mycket vi själva kan göra för att förbättra hästens livsmiljö. Min attityd till hästen och hur jag tilltalar den är viktiga komponenter i hästens livssituation. Likaså hur duktig hästmänniska jag är, vilken kompetens jag har och hur jag använder den i hanteringen av hästen. Det finns bara en som vet om jag är duktig nog och det är hästen. Så ju mer jag ser hos de egna hästarna – positiva och negativa beteenden - desto mer lär jag mig om själv som hästägare.
/Kerstin
Uppdaterad 2026 - Hästägare, ägarskap och ledarskap- finns som e-bok här.