Nu handlar det om epigenetik Maj 2006

Är du lika rädd om dig själv som du är om hästen? Vårdar du dina arvsanlag? Har du koll på din egen släkts egenskaper eller är du bara försjunken i hästens stamtavla? Det gäller att lära känna både sina egna rötter och sin hästs släkthistoria för nu handlar det om genetik.

 

En läkare har studerat hälsan hos generationer av överkalixbor. Hungersnöd som för länge sedan påverkade en grabb i puberteten gav genetiska effekter på hans barnbarns hälsotillstånd. Läkaren började ana att livserfarenhet går i arv – en häpnadsväckande tanke. Liknade tankar hade en engelsk forskare. Han hade inget material att studera för att kolla sanningshalten i sina teorier. Så möts dessa två personer och tillsammans kan de ”checka facit”. Och det visar sig - via de noggrant förda kyrkböckerna i Överkalix  - att det finns bevis för att livserfarenhet präglas in i generna. Att minnet av en händelse aktiverar vissa gener och lärdomen förs vidare i släkten. Det som påverkar dig nu, påverkar alltså dina arvsanlag flera generationer framåt. Och hur du mår är ett resultat av hur dina förfäder haft det. Forskningsområdet heter EPIGENETIK.  

 

Den engelske forskaren menar att vi borde ändra attityd till vår kropp och vår uppgift här i livet. Att vi borde se oss som våra geners väktare – att vi ska värma om vår hälsa för kommande generationers skull. ”Jag gör vad jag vill med min kropp” är ett argument som angår inte bara en själv utan också de ofödda barnbarnen. Mina förfäder har varit goda genetiska väktare eftersom jag känner mig pigg och alert idag. Mina uppfödare (mor och far) har haft koll på foderstaten och låtit mig växa upp i kontrollerad lösdrift. Själv har jag provat snus och cigaretter, hoppat över mattider och lagt mig sent. Livet har varit fullt av oförberedda tentor i livet skola – det som inte dödat mig har bevisligen härdat mig. Vi har inga ungar så det går inte att i framtiden kolla om jag förstört eller förbättrat mina arvsanlag.

 

När vi köper häst kollar vi stamtavlor. Vi fokuserar på genetik – eller rättare sagt det vi tror att avkomman fått med sig via arvsanlagen. Något annat kan vi ju inte gå efter. Så dyker det upp ”genetiska avvikare” som är svåra att förklara.

Ina Scot – travstoet med ”enkel stam” som blev en världsstjärna. Mycket bättre än sina syskon.

Peace Corps – bland de vinstrikaste travstona i världen – som lämnar avkommor som saknar hennes anlag. Vad ”dödade” hennes arvsanlag avseende travförmåga och fysisk hälsa?

Copiad – hingsten från Värmland som vann Elitloppet – ”avelsfloppen” som blivit kasserad som avelshingst.

Vissa hingstar är dåliga som fäder men perfekta som morfäder. Vilka gener har triggats igång av deras egen livserfarenhet?  

 

Vad kan vi lära oss av dessa hästar? Vad har dessa hästar eller deras förfäder råkat ut för? Under dräktighet och pubertet är generna extra känsliga – kan något ha hänt dessa hästar under dessa faser i deras liv? Var kommer vi själva in? Kan vi negativt påverka våra hästars arvsanlag?

 

Embryotransfer och kloningsteknik, dopning och våldsam träning – är det exempel på livserfarenhet som slår av och på gener? Varifrån kommer lösa benbitar, hovbroskförbening, muskelproblem och överträningssymptom? Varför har vissa hästraser problem med fång och plattfötter? Varför finns inte det problemet hos vilda hästar? Är det vi själva som saboterar arvsanlagen?

 

På 1930-talet travade Greyhound tider som dagens travare har fullt upp med att klara av. Skicka en tacksamhetens tanke till de människor som vårdat Greyhounds förfäder. Hans egna gener försvann vid kastrationen. Indianerna säger att man inte ska göra något som negativt påverkar något levande sju generationer framåt. Praktisk tillämpning av epigenetik fordrar eftertanke.

 

När du ser Järvsöfaks så inse att många människor gjort mycket rätt. För Victory Tilly gäller samma sak men fortsättningen får vi aldrig veta – han är valack. Klaga aldrig på hästens anlag och kunnande! Titta istället på vem som värnat om hans förfäders anlag och analysera vad du själv gjort för att förbättra/försämra resultatet.

 

Var snäll med dräktiga märrar och hormonstinna unghingstar. Det du gör mot dem kan sabotera arvsanlag flera släktled framåt.

 

Föregående
Föregående

HÄSTLIV

Nästa
Nästa

Engelska kungahuset - där luktar det häst Okt 2006