Det är inte lätt att vara häst - dec 2002

Publicerad december 2002

Tänk att bo granne med en fönstertittare och inte ha egna gardiner. I lägenheten bredvid bor en som rumsterar om hela natten så du inte kan sova. I en lägenhet längre bort bor en lättirriterad person som gapar och skriker så fort någon passerar. Och inte nog med det, ljuset släcks utan att du kan påverka det. Blir du hungrig på natten så har du inget skafferi. Det visslar i en ventil så du tror du har tinnitus. Då blir man trött och grinfärdig. Eller förbannad, biter ihop och sväljer förtreten.

Stall med hästar är en komplex värld. Förr trodde jag det var enkelt. Se bara till att stallet är funktionellt och att luften är bra. Bråkar hästar så byter man plats på dem. Men det är mycket som vi aldrig ser. Genom åren har jag varit i kontakt med hästägare vars hästar betett sig underligt. Oj vad jag fått lära mig mycket om hästarnas värld. Hästar lever ett slags kasernliv som är intressant att studera närmare.

På ytan ser det lugnt och fridfullt ut. Vi märker ingenting. Frustrationen stiger hos hästen som blir störd. Den blir grinig och besvärlig och det märker vi. Varför är hästen så arg? Och ett är då säkert, det finns mycket att reta upp sig på. På något vis måste hästen lätta på trycket, bli av med irritationen. Och där kommer vi och blir måltavlor.

Hästar kan bli så psykade av sina grannar att det slår ut magen på dem. Den ranghöga hästen blänger på boxgrannen som flyttar sig åt sidan men kommer inte längre än boxens bortre vägg. Vi lägger hö på fel ställe och varje gång den ska äta gör den det under hot. Hästen verkar orolig när den äter och vi blir bekymrade.

Vissa hästar vill ha boxen som sitt eget privata krypin. En nyfiken granne som snosar med näsa i gallret hela tiden stör som tusan. Eller hästen som sover som en stock och varje natt blir tvärväckt av grannen som rullar sig som en elefant. Man skulle ju tro det var jordbävningen. För att inte tala om brunstiga märrar vars dofter sätter fart på fantasin som ökar när ljuset släckts och fläkten går igång.

Ibland vill jag vara ifred. Inte bli störd. Alla behöver ett livsrum. En självklarhet och en rättighet som gör det möjligt att koppla av, återhämta sig eller bara sova gott. Respektera mattiderna brukar det stå på stalldörrar. Det är bra men det finns mer att göra. Många hästar är mentalt övertrötta och griniga. Så skulle jag själv också bli.

Det är inte lätt att vara häst. Men det hjälper inte att tycka synd om en häst, det har jag lärt mig. Men jag har stor förståelse för hästar som tycker att måttet är rågat och höjer rösten. Som lägger bak öronen och sätter tänderna i gallret så tandemaljen ryker. Jag skulle nog gjort likadant.

Stanna kvar i stallet efter kvällsgivan. Sitt där och lyssna till deras tuggande. Sitt till du blir sömnig. Försök sova. Se ljusen från passerande bilar lysa upp stallet mitt i allt. Lyssna på fläkten och känn hur den kalla inluften smyger som en vålnad efter golvet. Hör ljuden i ledningar och vattenkoppar när nattdrickarna tar sig en klunk. På morronkvisten börjar den morronpigge trampa och lyssna efter frukosten. Har du tur kanske tomten kommer förbi, han vet allt som händer i stall på natten.