Av mig får de inga hund-ringar! April 2006

Tro nu inte att jag är rädd för kontroller – åh nej. Här är det så fint ordnat att den nya Djurskyddsmyndigheten skulle göra majbrasa av sina regelhäften. Vi är djurhållarna som läser regler först och skapar sedan. I princip. Vi är rena drömmen för den nyinrättade myndigheten som fått regeringens uppdrag att skapa ett gott djurskydd och djurhälsotillstånd bland djur i människans tjänst. Det låter bra men rimmar illa.

Lite lätt kallsvettig blev jag allt inför uppgiften att Djurskyddsmyndigheten krävde att hjordarna av russ som går fria på Lojsta Hed på Gotland skulle ha ligghallar. Fattar du vad myndigheten då säger? Att djur i frihet behöver skydd av staten! Det kan inte vara sant – det måste ju vara en tidningsanka. Eller så har russens livsrum beskurits kraftigt – jag måste ha bommat nåt!? För inte tror väl staten att hästen som art inte kan ta vara på sig själv ute i naturen! Alla djurskyddsregler bygger ju på att ge tamdjur ett drägligt liv med möjlighet till naturligt beteende – liknande de livsbetingelser som gäller i frihet. Men därifrån till att underskatta en arts överlevnadsinstinkt när den får ströva fritt är bristande ödmjukhet inför naturen. Djuren klarar sig allra bäst utan oss och i frihet. När friheten tas ifrån dem och de övergår till tamdjur – då behöver de skyddas mot vår okunskap och bristande respekt. Det är väl det Djurskyddsmyndigheten ska arbeta för!? Men de sysslar med lite annat också! …

Jag har kollat regleringsbrevet – exakt vad regeringen gett  Djurskyddsmyndigheten i uppdrag att utföra. Och vilka budgetramar som gäller. 20 miljoner av myndighetens arbete ska finansieras via tillsynsavgifter. Vem ska betala dessa avgifter då? Jo, samhällsmedborgare som har djur. Hur ska staten hitta de människorna då? Jo, via samkörning av olika register… Och nu börjar det bli intressant. Det började med hästpasset och nu ska myndigheten skapa ett jätteregister över djurägare – djurskyddstillsynsregistret - som kan finansiera avgiftsbelagd tillsynsverksamhet. Ännu ett register som ska användas som styrmedel och där innehållets kvalitet kan ifrågasättas. En repris av hästpasset men nu gäller det dig själv istället!

Så, det lär nog inte dröja alltför länge innan det dimper ner ett brev i lådan med registerhållningsavgifter och prislista för tillsyn. Härligt!  Myndigheten har 2006 på sig att komma på vilka register som ska samköras för att bilda stora databasen. Skit in i registret ger skit ut! Var kan man hitta djur – hos försäkringsbolag, veterinärkliniker, rasklubbar och föreningar, bidragsansökningar och kontrollprogram. Tur att våra bruna byrackor inte är tatuerade i öronen och att katterna inte är försäkrade. Rent teoretiskt finns inte dessa djur hos oss som tur är. Får och höns har vi tidigare rapporterat in till lantbruksregistrets statistik – nu har vi bara hästar. Detta kan innebära att vi fortfarande är registrerade som höns- och fårhållare. Vi har varit utan får i flera år men vi får fortfarande uppmaningar om provtagningar och tjafs även om vi meddelat att vi slutat med fårskötsel. Kanske ”fårskyddspatrullen” kommer hit och vi får betala för tillsynen… Så, gamla registeruppgifter kan mycket väl bli grundplåten för en ny myndighets debitering av avgifter.

Man kanske redan nu skulle starta firman Djurklagan dit alla felaktigt registrerade djurägare kan vända sig för att överklaga tillsynsärenden och registerhållningsavgifter. Haha! Allt är åt fanders – till och med ankare flyter!

Så, bäste läsare – skyll dig själv om du är med i kennelklubben! Djurskyddsmyndigheten jobbar som tusan med hundregistret just nu. Ni blir väl först – av mig får de inga hund-ringar!

Exempel på praktiskt djurskydd: En travtränare fick ett påpekande angående lastrampen på hästtransporten. Den ansågs för brant. Tränaren fattade inte problemet:

- Om någon av mina starthästar skulle ha problem att gå på rampen så skulle jag ringa kliniken direkt – för den hästen är garanterat inte i tävlingsmässigt skick. Inte fan skulle jag bygga om rampen!