Travhäst dödsstörtade

Publicerad 2017-09-02

Läser i TravRonden (nr64/2017) artikeln Lungblödning stor orsak som handlar om obduktionsstatistik kring travhästar som dött i samband med tävling.

På samma sida finns notisen Tragik för Untersteiner – häst dog där en nedstämd Johan Untersteiner berättar om fyraåringen  Master Teemer som segnade ner efter loppet:

- Hundra meter efter mål kände jag att något var fel. Kort senare var han inte kontaktbar och avled. Dessvärre är det sånt som kan hända men det är inte helt enkelt att ladda om, det blir en chock för alla inblandade.

Varför dör travhästar i löp?

Dödsfall i samband med tävling har drabbat 81 travhästar (och deras kuskar, ägare och skötare) sedan 2000 och det finns rutiner kring dödsfall – en haverirapport följer med hästkroppen till obduktion. Vitsen med kombinationen av haverirapport och obduktionsresultat är att identifiera mönster som gör att sporten kan förstå orsaken och arbeta förebyggande.

Obduktionsresultaten visar på

• akut cirkulationssvikt,

• lungblödningar,

• både cirkulationssvikt och lungblödning,

• kärlruptur,

• fraktur, trauma, oklar orsak.

De flesta hästar har självdött, andra har avlivats.

Dokumentation försvinner

Tyvärr fungerar inte rutinerna för arkivering av haverirapporten - enligt artikeln i TravRonden - vilket göra att händelseförloppet inte kopplas ihop med obduktionsresultatet vilket är olyckligt.

Uppvisade hästen några varningstecken? Hur uppträdde hästen innan den dog?  Var den het och pullade? Stannade tidigt i loppet? Beteendestörning? (tog inte styrning, vinglade, kastade med huvudet, knäckte käkremmen, slagit, inte ätit eller druckit  etc). Andra fysiska signaler (låtit i halsen, hängt på en töm, hälta ex)

Förslag till Svensk Travsport 

Med tanke på vad forskningen visat angående bett och hästens behov av att själv kunna välja huvudhållning, så skulle det vara lärorikt om haverirapporten även inkluderade hästens utrustning. Kanske det skulle gå att utläsa mönster? Är speciella bettyper mer förekommande än andra? Hade hästen käkrem? Hade hästen käkbett och/eller kindstropp? Typ av käkbett? Tungband? Halsbygel? Springrem? Pullburk?  

Om det idag saknas uppgifter om hästens utrustning i ”haverirapporten” så är mitt förslag till Svensk Travsport att inkludera den informationen i metoden som används när hästar störtar på travbanor – den statistiken kan ju leda till ny kunskap inom travarhälsa och djurskydd.

Offentliggör all statistik

Om det redan även finns insamlad data om travhästens utrustning - delge alla sammanställningarna till sportens aktiva och ge dem möjlighet att själv analysera även utrustningsdetaljer som förekommer i samband med störtning. Kanske det finns någon pusselbit i den statistiken som kan hjälpa chockade aktiva som om och om igen ställer frågan "Varför, varför hände det??"

Svar från Svensk Travsports chefsveterinär Antti Rautalinko:

"Obduktionsresultaten är vi förhindrade att publicera på enskilda hästar. På samma sätt som en veterinärjournal på en häst så är obduktionsresultatet på en specifik häst principiellt hästägaren ”egendom”. Det vi får jobba med blir avidentifierade data avseende hästen och försöka hitta orsakssamband för de dödsstörtade som en ”population”

Kerstin: I artikeln ovan redovisas avidentifierade dödsorsaker. En häst som dött nyligen blir en uppdatering i obduktionssifforna.

"Däremot att i haverirapporten även ta in även hästens utrustning tycker jag är intressant och kan öka vår kunskap om inverkande faktorer. "

Kerstin: Bra, jag tror också att det kan finnas kunskap att hämta.

"Det kan dock vara svårt att dra slutsatser om en enskild utrustningsdetaljs inverkan på händelseförloppet då vi inte ens i ”normalpopulationen” vet hur vanligt användningen av en utrustningsdetalj är."

Kerstin: Om exempelvis en ovanlig typ av käkbett förekommer i flertalet dödsstörtningar så är det upp till mig själv om jag höjer på ögonbrynen för den minsta gemensamma nämnaren. Och det är ju upp till mig själv att fatta beslut om den informationen påverkar mitt framtida val av utrustning eller inte. Vad tränare utrustar hästen med bygger ju på den egna erfarenheten - inte på procentsatser eller andras åsikter. Utrustning sätts på en unik häst och man kan inte generalisera hästars beteende. Slutsatserna dras av de som befinner sig närmast hästen. Det som funkar på en häst behöver inte funka på en annan och vice versa.

Positivt med chefsveterinär Rautalinka är att han svarade på förslaget direkt. Positivt svar dessutom!