Rapport från en gråsparv

2022-08-11

Gråsparven våren 2022

Det här är Gråsparv i utestallets entre. Han ligger i spånsoffan och kollar på ”gårdsbio” – har koll på allt vi gör. De andra står längre in och sover när Gråsparv sköter vakten. Hans tidigare övertrötthet är som bortblåst och nu är han utvilad så han kan leka, sova, äta och växa som vilken tonåring som helst. 

Bästa vännen Zoola

Det är nästan rörande att se hur Gråsparv slagit följe med gamla Zoola. Även om de andra springer i full fart ner till beteshagen – eller upp tillbaka på gården – så väntar Gråsparven på Zoola. De sover bredvid varandra i utestallet, äter hö ur samma hög, ja det gör allt tillsammans. Alla hästar som flyttar borde utifrån ett välfärdsperspektiv ges möjlighet att knyta samman med en ny artfrände.

Kliar i gaddarna

För tillfället är Gråsparven som en unge som behöver en bitring. Det kliar i tänderna och han har halva grimskaftet i munnen och gnirkar med det mellan tänderna. Han börjar se mönster i gårdsrutinerna och är så hjälpsam när man ska skotta i utestallen. Tuggar på skottkärrans handtag och biter i kärrans kanter. Bär man grepen så följer han som en skugga bakefter och biter tag i den, han drar den inte ur händerna utan det ser mer ut som om han ”hjälper att bära” om du kan se det framför sig.

Bli inlåst i en låda

Från början hade han bekymmer med att bli ”satt i en låda”, något slags obehagligt minne från transporten som triggar igång obehag. Med Zoola med sig i samma ”låda” så var det inga problem. Han har fått träna på att vara i en egen box med Zoola i boxen mitt emot eller i boxen bredvid. Det har gått bra så ”lådproblemet” är löst. 

Bettlös tömkörning

Han är tömkörd med ”beduinhuvudlag”, och det funkar men han behöver träna mer eftersom det i hans värld inte finns något som ska vara samma och lika – förutom hans Zoola. Han är inte så intresserad av att bli tömkörd samma väg eller om samma moment upprepas. När han tycker att han fattar och kan så är han nöjd – ”Nästa!”

Ny frisyr

Jag klippte honom snagg när han kom – ”Men är du tokig?!” var en kommentar men hästen själv verkade tycka att det var skönt att slippa svettas i ”hårbotten”. Har hållit honom snagg men har låtit pannluggen bli lite längre, stå rätt upp med lite svaj. Han har blivit betydligt vuxnare i kroppen och musklat på sig under de 10 månader han varit här. Nu är han 2 år och 1 månad, och har enligt viktmåttbandet i snitt lagt på sig drygt 7 kg per månad.

Fina fötter fort

Det går bra att verka fötterna nu. Han har fina fötter. Uppförandet blev förändrat i en handvändning efter kastration och nu är han ju som vilken häst som helst. Försöker verka ofta, blir ju korta stunder för grabben då och det passar honom bättre eftersom han verkar säga ”Är du klar nu?”

Vinter snacks

Vi har i år tagit rätt på sälg och vide som gubben rensat bort. Hängt på tork i knippen som vi till vintern kommer att ge dem som sysselsättning, smak och tuggsensationer. De gillar, som älgen, att avlöva kvistar och Gråsparven roar sig med att bära kvistar med sig till dess han hittar något annat av intresse.

Som en ärrad valross

Örjan och Gråsparv brukar ”brottas”. De stöter bogar och bringa mot varandra som om de vore valrossar som kampar. Det syns lite märken efter tänder på den lille, men inte på Örjan. Är man grå så syns ju alla repor direkt.

Ha det gott i det gröna.

Kerstin Kemlén 2022 08 11