Ömfotad med slitna hovar?
Publicerad 2021-10-04
Om jag vill hålla hästen barfota så måste jag ha koll på nötningen. Helikopterperspektivet säger att det perfekta förhållandet uppstår då hästens hov har en tillväxt som är lika stor som nötningen, perfekt för då är ju hästen självverkande.
Hovväggen växer uppifrån kronranden och ner. Varje steg hästen tar ger upphov till en stöt när foten möter marken. Stöten fortplantar sig via hovväggen upp till kronranden likt det subtila vibrato som uppstår i nagelband och nagelbädd när vi stöter nageln i bordsskivan. När hästens rör sig stimuleras kronrand och horntillväxt. Ju fler steg hästen tar desto större horntillväxt.
LÄRDOM 1: Vill du att hornet ska växa – öka möjligheten till rörelse.
Nu är det ju inte så enkelt. Hovarna blir ju inte fina bara för att hästen går ute dygnet runt. För att något ska växa behövs ju näring, kroppen behöver byggstenar som kommer via maten. En häst som får bra käk har bättre förutsättningar att kunna utveckla bra hornkvalitet. En balanserad foderstat ger bra byggstenar.
LÄRDOM 2: Analyserat grovfoder i en balanserad foderstat ger byggstenar till bättre hornkvalitet.
Nu är det ju inte så enkelt. Låt oss då säga att hästen får jättebra käk men hovarna blir inte bättre för det. För att öka tillväxten krävs att hoven är frisk, det som tar ont växer ju inte. Kolla efter hålväggar, sprickor, bärrandsröta, strålröta etc. Låt oss, för enkelhetens skull, säga att hästen får ett rejält fotbad och att det ser bra.
LÄRDOM 3: Daglig rengöring med hovkrats och kraftig borste upptäcker hovproblem i ett tidigt stadium.
Nu är det ju inte så enkelt. Stor hage, bra käk och daglig hovkoll är ju bra men hur mycket rör sig hästen? Om hästen går på utedrift så kan vi anta att den tar fler steg än om den står på box under natten. Räkneexempel: Om jag tar in hästen vid 21 och släpper ut den vid 06, så är rörelsetiden begränsad med 35% (9 timmar av 24 timmar) och tillväxtstimulit likaså.
LÄRDOM 4: Om hästen är i box nattetid hämmas rörelse och stimuli av horntillväxt.
Nu är det ju inte så enkelt. Låt säga att hästen som sover inne rids/körs flera dagar i veckan och på så vis stimuleras tillväxt som ”förlorades” under natten. Det är en lösning, en annan är att utöka antalet timmar i hagen och för att få ihop fler steg så bestämmer jag mig för att sprida ut grovfodergivan på fler utfodringsplatser i hagen.
LÄRDOM 5: Träning, hästkompis i hagen och flera utfodringsplatser stimulerar rörelse
Nu är det ju inte så enkelt. Låt oss säga att det är full fart på horntillväxten. Nästa fråga blir då om hornet växer mer än det nöts – blir de övervuxna eller nerslitna? Har hästen självverkande hovar? Och nu börjar det bli lite mera att hålla reda på. Tillväxten påverkar ju nötningen som uppstår när hoven landar på underlaget. Ju fler steg desto mera horn nöts bort… och samtidigt ger ju fler steg ökad tillväxt… Men var sätter hästen ner sina hovar? Vad är det för underlag?
LÄRDOM 6: Hoven påverkas samtidigt av underlagets tillväxtstimuli och friktion.
Nu är det ju inte så enkelt. Förenklat kan man ju tänka att hård grusväg låter hårt, borde bli kraftigt stimuli och all nötning runt bärranden eftersom hoven inte sjunker ner i underlaget. Trav på gräs hörs ju knappt, stimulit fördelat över hela fotens undersida eftersom hoven sjunker ner i underlaget. Friktionen mot gräs fördelas över hela undersidan och borde ju inte orsaka så mycket nötning …?
LÄRDOM 7: Skodd hov ger tillväxtstimuli via bärrand men saknar nötning
Nu är det ju inte så enkelt. Om man har hästen skodd så uppstår specifika problem. Tillväxtstimulit från fotens landning tas primärt upp av skon som skapat en distans mellan marken och hovens undersida motsvarande skons tjocklek. Det innebär att den skodda hästen på hårt underlag får kraftigt stimuli till bärranden vilket ger kraftig tillväxt till hovväggen men suldelar som ej kommer i kontakt med underlaget stimuleras inte. Och skon hindrar nötning där stimuli för tillväxten blir störst.
LÄRDOM 8: 6-8 veckor mellan de skodda hästarnas nötning(verkning)
Nu är det inte så enkelt. Låt säga att hästen är skodd, den har tunn lätt sko och hästen rör sig mycket. Hornet växer bra i skydd av skon, dagliga hovkollen noterar att det börjar smula i sulan och hovkratsen kommer nu efter någon vecka in under skokanten i trakten och på sidorna. Hoven har börjat exfoliera, gammalt horn stöts bort och lossar, väggarna undermineras som ett led i naturens verkning när hoven blivit övervuxen. Skon följer med hovväggens tillväxt framåt och hästen börjar vara lång i tån. Trakthornet växer men nöts inte så hästen ”går på hälarna” eftersom skorna följer tillväxten riktning framåt. Trakterna börjar bli understuckna och hästens hela kropp justeras för att hantera obehaget.
LÄRDOM 9: Skoningsintervall, naturlig verkning och självverkande
Nu är det ju inte så enkelt. Skon stimulerar tillväxt i hovvägg men skyddar mot nötning. Skoning bygger på att tidpunkt och storlek på ”nötning” bestäms av människan. Nötningen blir i form av verkning när hästen skos om. Det som vuxit ut på 6-8 veckor ”nöts bort” med några tag med klinga/tång, rena revolutionen för hästkropp som successivt under skoperiodens veckor anpassat resten av kroppen och rörelsemönstret till hovar som blir större och större och längre i tån. På drygt en timme förändras hästens förutsättningar att röra sig, rena revolutionen för den hästkroppen. Hästar som hålls barfota men inte nöter tillräckligt behöver ju också verkas och med långa verkningsintervaller så kan det även för dem bli smärre revolutioner för kropp/fötter. De självverkande hästarna tar sina steg på underlag som nöter så att hovarna inte blir vare sig nernötta eller övervuxna, hovar och hela rörelseapparaten är i balans med det liv som de för. Kanske förändringar av underlag/arbete kan optimera tillväxt och nötningen?
LÄRDOM 10: Underlagets betydelse
Nu är det inte så enkelt. Lägga om skorna ofta, verka barfotahästen då det behövs, ute så mycket som möjligt, busig kompis, passande käk och alltid tillgång till vatten. Underlaget då, hur vet man hur det påverkar och nöter hoven – och nu pratar vi bara barfota fötter.
Enkla beskrivningen – hårt underlag gör att hoven inte sjunker ner, stimuli och nötning når därför ej alla delar av hovens undersida. Mjukt underlag ger hela undersidan stimuli och även friktion. Så, det går alltså att ana sig till hur hagunderlag påverkar tillväxt och nötning. Och hur underlaget på rid/körvägar nöter, eller?
LÄRDOM 11: Beräkna underlagets nötning H = µF
Nu är det inte så enkelt bara för att det finns en formel. Underlaget är ju naturligtvis en sak som påverkar hovens nötning. Gå på gräs eller grus gör ju en viss skillnad för oss själva. Ju tyngre man är desto större vertikal kraft möter underlaget när man sätter ner foten. Ju fortare man rör sig desto större krafter i rörelse.
Nötning är resultatet av en funktion. Friktion (H) är en funktion av hästens vertikala tyngd (F) på aktuell hov OCH ytans skarphet (µ).
H = µF
H = underlagets friktion/nötning
F = hästen vertikala tyngd fördelad på bärande hov
µ = underlagets friktionsegenskaper, ett värde som experimenteras fram.
Så, om hästen får bra käk och går mycket i en gräshage så växer hovarna bra men nöts mindre än om det var i en grushage hästen höll till. Är hästen överviktig så ökar friktionen men det gör ju även tillväxtstimulit.
Vilken del av hoven nöts? Friktion delas in i statisk - glidande och rullande. En statisk friktion uppstår ju bara av att stå på/balansera upp vikten på ett underlag, bromsar eller glider man på underlaget blir det ju en annat slitage. Rullande slitage uppstå ju när man från belastningsfasen lättar i trakten och rullar över tån till dess att foten helt lämnar marken. Så friktionen varierar under hovens olika möten med underlaget – hoven landar, har en bärande fas och en överrullningsfas. Om du rider får du dessutom ta hänsyn till att din vikt också påverkar den vertikala tyngden på bärande fot. Så vi själva påverkar nötningen.
So far so good. Vid hoppning landar hästen på en eller båda framfötterna samtidigt. I landningsögonblicket är den vertikala tyngden jättestor, foten bär för ett ögonblick upp hela hästkroppen plus ryttaren. Eftersom kroppen är i rörelse framåt så kommer vertikala tyngden att rulla över och slipa tån. Tävlingsunderlag har säkert låga friktionsegenskaper men vid ridskolans grusbana lär friktion och därmed nötning öka. Bra att ha i åtanke.
Men nu är det ju inte så enkelt. Om vi har möjlighet att utveckla livsmiljön för hästen med allt vad där ingår. Och om vår användning av den till att bli så optimerad att hästen är frisk, pigg och glad och dessutom är självverkande, ja då skulle i alla fall jag aldrig sluta skratta!
/Kerstin